jun 142011
 

Nu är föreläsningssjalen färdig. Långa varv blev det på slutet. Jag är jättenöjd. Enkel och vacker, utan allt för mycket krusiduller. Precis som jag vill ha det. Mycket större än vad jag hade väntat mig blev den också, trots att jag inte hade så mycket garn.

Jag bestämde mig tillslut för att sticka den smalare kanten från Aeolian shawl, och skippade pärlorna. Jag insåg att de inte var tillräckligt många, och att jag ändå aldrig hade blivit färdig om jag skulle sitt och pilla på pärlor på var och varannan maska.

Mönster: Slätstickad sjal med 4 ökningar på de räta varv och 2 ökningar på de aviga. 
Garn: Jaggerspun Zephyr i färgen Blueberry. 45 gram gick det åt.
Stickor: 3,5 mm

Det här var garn ur de egna gömmorna, så sjalen kvalar in i utmaningen 12in2011. Det här var mitt fjärde projekt i den utmaningen. Eftersom vi har kommit till månad sex ligger jag lite efter, men det ska nog ordna sig.

För att råda bot på problemet har jag börjat på ytterligare ett projekt med garnlager-garn. Det blir ett par vantar med skator på. Jag gillar att sticka vantar på sommaren. Riktigt ullgarn som inte är superwash-behandlat är väldigt skönt att sticka i när det är för varmt. Svetten bara försvinner och det blir inte alls så klibbigt. Och det är skönt med små projekt som inte måste ligga iknät och värma. Och så finns det ju faktiskt en chans att bli färdig till vintern om man börjar i tid.

maj 282011
 

Det stickas inte så mycket här just nu. Terminen är inne på sin slutspurt så jag har en del annat att syssla med just nu. Men ett och annat varv blir det emellanåt.

Det här har varit min föreläsningsstickning på sistone. Det är en enkel sjal i slätstickning. Lagom enkelt för att kunna koncentrera sig på föreläsaren, men ändå något att sysselsätta händerna med. Tanken är att det skall bli en spetskant på den också. Jag måste bara räkna ut hur långt jag kan sticka innan det är dags att börja på kanten, så att garnet inte tar slut innan sjalen är slut.

Jag funderar också på att sätta lite pärlor i kanten också. Jag har några fina blå som jag tror skulle passa, men jag är inte säker. Det är ett evigt pill att sätta dit pärlor tycker jag. Är resultatet värt det? Vad tror ni?

Jag har faktiskt ett färdigt projekt också, men i väntan på att jag lyckas få med mig min fotograf ut för riktiga bilder så blir det bar en liten tjuvtitt.

mar 242011
 

Projekt nummer 3 i utmaningen 12 in 2011 är nu klart. Det blev sjalen Damson. Garnet fick jag i julklapp i förra årets julklappsbyte på stickcafét. Det är färgat av allra bästa Färghäxan. Visst är det fint!

Mönster: Damson av Ysolda Teague
Garn: Järbo Gästrike, 2 trådigt.
Stickor: 4,5 mm

Jag gillar verkligen formen på den här sjalen. Den ligger så fint över axlarna. Och så gillar jag enkelheten, med bara rät- och slätstickning. Jag tycker också att det är ett mönster som fungerar bra med flerfärgade garner. Flerfärgade garner behöver ju ett ganska enkelt mönster så att garnet får komma till sin rätt och visa hur vackert det är, utan att ta över det stickade mönstret.

Den här stickningen var egentligen tänkt som en föreläsningsstickning. I tentaperioder är det dock bra med någon tanklös stickning att rensa hjärnan lite med, och den här flöt på så bra att den hann bli färdig innan de nya föreläsningarna började. Så nu behöver jag en ny. Tips mottages gärna. Det ska vara en enkel stickning så jag inte behöver tänka på stickningen, utan kan koncentrera mig helt på att lyssna. Och så får den inte vara för stor. Den måste få plats i en redan överfull skolväska.

mar 212011
 

Jag ha har stickat färdigt ytterligare en kofta ur UFO-högen. Det är koftan Manu som äntligen är klar. Oceaner av slätstickning på små stickor är ju inte det mest spännande att sticka, men jag är i alla fall nöjd med resultatet. Den är så vacker i all sin enkelhet, med fina detaljer. Skulle jag göra en till så skulle den dock bli kortare, och knäppt hela vägen. Jag tycker inte att jag passar så bra i koftor som bara är knäppta upptill. Det får mina redan breda höfter att se ännu bredare ut. Av precis denna anledning valde jag att utesluta fickorna på koftan. Jag behöver inte dra mer uppmärksamhet till min bredaste punkt.

Mönster: Manu av Kate Davis
Garn: Rowan Felted Tweed
Stickor: 3,25 mm
Det här var det näst sista UFO:t i min hög. Kvar är nu bara de tvåändsstickade vantarna, och de klarar jag inte av att intensivsticka på. Jag har faktiskt inte fastnat riktigt för tvåändsstickningstekniken. Jag får inget riktigt flyt i stickningen och jag blir väldigt trött och får ont i händerna av det. Så ska de här vantarna bli färdiga så får jag nog rikta in min på något system med två varv om dagen eller så. Och fint blir det, så färdiga vill jag ju att de ska bli.
Men nu räknar jag mig som UFO-fri, och därmed är det fritt fram att starta nya projekt. Jag inser dock att jag trivs allra bäst med bara ett par projekt på gång samtidigt. Med så mycket inspiration från olika bloggar och Ravelry har jag ibland svårt att stå emot att börja på massa nya projekt, men jag ska försöka jobba emot det, och bara ta ett i taget. Det är roligt att börja på nytt, men det är ännu roligare när saker faktiskt blir färdiga också. Och jag vill inte bli stressad av mina stickningar. 
Ett par nya projekt har jag dock redan startat. En sjal är redan färdig och ligger just nu i sträckbänken. Den ska ni få se så snart den är fotograferad. En annan sjal är också påbörjad. Av garn ur garnlagret såklart. För mitt nästa projekt är nu att minska garnlagret och sticka av det jag har.
mar 012011
 

Nu är den färdig, min River Tweed-kofta. Jag hade inte behövt vara så orolig för storleken. Efter att ha dragit ordentligt i den när jag blockade så sitter den alldeles som den ska. Och jag är jättenöjd. Den var rolig och snabb att sticka, och jag tycker att modellen passar mig väldigt bra. Jag tror att det här är en kofta jag kommer att använda mycket.

Mönster: River Tweed av Sarah Barbour
Garn: Cascade 220 Heathers, färg Sapphire
Stickor: 5mm
feb 132011
 

Jag har stickat färdigt ytterligare ett projekt. Jag vet inte riktigt vad som har hänt, men just nu fullkomligen sprutar det färdiga saker ur mig. Mycket trevligt. Det mesta har förvisso varit påbörjat sedan tidigare, och det har varit små projekt. Men det känns bra i alla fall. Dagens färdiga är ett par vantar och mitt andra projekt i 12in2011.

Mönster: Dragon Paws av Barbara Gregory
Garn: Svart Rauma Gammelserie och handspunnen corriedale i färgen ”glad”.
Stickor: 3mm 

Jag blir glad av de här vantarna. Det är verkligen inte mina färger, och jag vet inte riktigt vad jag skall matcha dem med, men jag har svårt att inte le när jag ser de här färgsprakande drakarna. Och då måste det väl vara ett lyckat projekt? Jag tycker dock att de är lite för glest stickade, och det kommer blåsa rätt igenom dem trots att jag har filtat dem lite försiktigt. Och inte var de sådär jätteroliga att sticka. Det är väldigt långa hopp mellan färgbytena, och jag har fått binda flitigt. Med resultatet att den bundna tråden lyser igenom på många ställen. Men, mina vänner brukar säga åt mig att jag ska sluta vara så perfektionistisk, så jag får väl försöka med det (även om jag själv inte tycker att jag är det minsta perfektionist).

Nu tror jag att jag ska ägna mig åt en kofta som har fått ligga alldeles för länge, och som jag har väldans svårt att få till samma stickfasthet på igen. Vådan av att inte göra färdigt med en gång…

feb 062011
 

Jag fortsätter min jakt på gamla UFO:n- Den här gången är det en barntröja som kommit fram ur gömmorna. Den påbörjades sommaren 2007, men blev av någon anledning liggande utan ärmar. Nu har jag tagit tag i det hela och gjort färdigt den. Maken till svårfotograferad tröja har jag dock aldrig varit med om. Jag vet inte hur många bilder jag har tagit för att få till någon ens nästan användbar.

Mönster: Eget
Garn: Bambino Ull
Stickor: 3 mm
Mönstret är en egen variant. Den här sommaren var jag väldigt fascinerad av gansey-tröjor, och gjorde en egen liten variant. Måtten har jag dock hämtat ur något basmönster. Jag är ganska nöjd med resultatet, även om jag tycker att tröjan ser ut att ha lite konstiga proportioner. Men barn har ju andra proportioner än vuxna, så jag hoppas det är bra. Barnet som skulle få tröjan har dock vuxit ur den för länge sedan, och just nu känner jag inga barn i rätt ålder. Men det är väl bara att lägga den på lager. Man vet aldrig när man behöver en hemstickad barntröja att ge bort i present.
jan 282011
 

Tusen tack för alla fina kommentarer om mina selbuvantar. De värmer verkligen (både vantarna och kommentarerna)!

Jag har gjort färdigt ytterligare ett par vantar. Det här är ett gammalt UFO. Jag påbörjade dem sommaren 2007 när jag var på stickstämma på Hammarö, men kom av mig då första vanten var färdig så när som på tummen, då jag insåg att garnet inte skulle räcka till att göra en likadan till. Då hamnade de längst in i skåpet och kom inte fram förrän långt senare. När jag väl plockade fram dem igen och bestämde mig för att beställa mer garn så jag kunde göra färdigt dem så fick jag veta att det röda garnet hade utgått ur sortimentet. Resultatet blev att vanten hamnade längst in i skåpet igen.

Nu har jag dock hamnat i något slags beslutsamhet att göra mig av med gamla UFO:n och vantarna åkte fram ytterligare en gång. Jag vägde och funderade lite och kom fram till att garnet borde kunna räcka till att sticka en vante till om jag inverterade  färgerna. Det gjorde det nästan. Jag fick skarva lite med ett annat grått ullgarn på ena tummen, men det är knappt märkbart. Och ett bra projekt till att göra av med garn var det ju. Inte en en gnutta restgarn blev det.

Mönster: Hålkrusvante, mönster från stickstämman på Hammarö 2007
Garn: Peer Gynt
Stickor: 4mm och 3mm
I mina anteckningar från när jag gjorde den första vanten stod det att jag hade använt stickor 4 mm. Men när jag började sticka vante nummer två på fyror blev den gigantisk. Jag fick gå ner ända till 3 mm för att vantarna skulle bli lika. Jag tycker att jag stickar ganska hårt, men det kan ju inte vara någonting mot vad jag gjorde för ett par år sedan…

Jag har även avslutat mitt första flerfärgsstickningsprojekt. Det är en vante, stickad tätt som pansar i Visjögarn på stickor 1,75 mm, och med mycket konstig passform. Kvar på den var en halv tumme som jag nu gjort färdig. Någon vante nummer två kommer det inte att bli, eftersom jag inte är det minsta nöjd med nummer ett, även om jag egentligen älskar mönstret. Men jag tänkte i alla fall spara den första som något slags monument över det första flerfärgsstickningsprojektet.

Garn: Östergötlands ullspinneri Visjö
Stickor: 1,5 mm och 1,75 mm

Fast när jag säger att det är min första flerfärgsstickning så ljuger jag lite. Det är min första flerfärgsstickning sen jag började sticka lite mer på allvar. Jag stickade en flerfärgad mössa i slöjden någon gång på högstadiet också, där jag drog åt trådarna på baksidan så hårt att den blev flera storlekar för liten och väldigt stum. Min gamla slöjdlärare pratar fortfarande lyriskt om den där mössan är jag träffar henne på stan. Jag är tydligen den enda av hennes elever som gett mig på flerfärgsstickning på slöjden. Jag var dock väldigt besviken och bestämde mig för att jag inte kunde sticka med flera färger.

Ungefär tio år senare gjorde jag ett nytt försök, med en tröja med mönstrat ock, från garnstudio. Med den där mössan i starkt minne var jag den här gången väldigt noga med att inte dra åt trådarna på baksidan det minsta, med resultatet att oket blev allt för löst istället. Dessutom hade tröjan rent usel passform och jag var besviken igen.

Mönster: Drops 83-5.  Tröja med nordiska stjärnor
Garn: Garnstudio Karisma
Stickor: 4mm

Och så stickade jag den här vanten. Och misslyckades igen. Och bestämde mig för att aldrig sticka flerfärgsmönster igen. Tills jag förra året gick kursen ”Sticka med flera färger och våga klippa” med Heléne Wallin. Den gav en massa bra tips, och framförallt lite självförtroende. Nu vågar jag försöka igen och tycker att jag emellanåt lyckas riktigt bra. Tack Heléne!

jan 232011
 

Så är mina selbuvantar äntligen färdiga! Jag vet inte om jag någonsin varit så nöjd med ett stickprojekt förut. Jag älskar verkligen de här vantarna. De var kanske inte alltid jätteroliga att sticka. Jag var verkligen hjärtligt trött på att sticka mönstrade fingrar på slutet, för det var ett evigt pill. Och mängden trådar att fästa var inte liten. Men det var så värt det för slutresultatet är underbart.

Mönster: Vante nummer 18 ur häftet Selbustrikk
Garn: Rauma Gammelserie, svart och vitt.
Stickor: 2,5 mm
jan 212011
 

Nu är det första av mina 12in2011-projekt klart. Det blev en snabbstickad mössa, klar på en eftermiddag. Garnet hittade jag när jag letade igenom garnskåpet efter ett helt annat nystan, och det sade klart och tydligt till mig att det ville bli en sådan här. Fast vad jag ska med en brun mössa till vet jag inte egentligen.

Mönster: Icing Swirl Hat av Ysolda 
Garn: Handspunnen alpacka, 2-trådig.
Stickor: 6 mm
Jag följde mönstret för det stora storleken och stickade ett par varv extra på mittendelen för att få ordentligt med pös på mössan. Inte tillräckligt visade det sig, för så mycket pös blev det ju inte. Minskade sedan ganska mycket extra för att få mössan att sitta kvar på mitt lilla huvud. Jag är ändå ganska så nöjd måste jag säga. Och ett bra projekt när det kom till att göra av med garn. Det blev bara ett par ynka meter kvar av min garnhärva när jag var färdig. Perfekt.