Även om jag inte har bloggat så mycket på sistone så stickar jag fortfarande. Min utmaning med att jag inte skall ha några UFO:n när året är slut är så gott som klar. Det mesta gammalt jag haft liggande i skåpen är nu borta. Det mesta har försvunnit genom att jag repat upp dem. Stickningar som inte blivit riktigt bra, och därför inte heller färdiga. Men som jag inte nänts göra mig av med. Nu är de borta i alla fall, och det känns bara skönt. Kvar är en halvfärdig tvåändsstickad vante som jag är jättenöjd med men ännu inte riktigt orkat ta tag i att göra färdig, och ett par vantar som jag behöver mer garn till. Dessvärre har just den färgen utgått ur sortimentet, så risken är stor att de också får bli krulliga nystan igen. Nu består snarast utmaningen i att hålla det såhär. Att inte påbörja fler projekt än jag hinner avsluta. Ett par olika stickningar på gång måste man ju ha, för olika tillfällen. Men de ska inte bli liggande.
Jag har faktiskt avslutat ett par projekt genom att sticka färdigt dem också. Ett av dem är en Ishbel, stickad i ett av mina allra första handspunna garner som jag hittade i gömmorna.
Mönster: Ishbel, av Ysolda. Jag stickade den lilla storleken.
Garn: Handspunnen corriedale
Stickor: 4,5 mm
Idag har jag också börjat fundera över vad det ska bli för stickning som får följa med mig på semestern. Det lutar åt att det blir en Monday Morning Cardigan, i det här ljuvliga garnet.
Finfin!
Vilken jättefin blogg du har! 🙂