sep 012016
 
Häromdagen damp det ner en faktura i inkorgen. Dags att betala årsavgiften för bloggen. För jag har visst en blogg, som har varit sorgligt bortglömd på senare tid. Faktiskt har det varit rätt så sporadiskt med inlägg ända sen jag började jobba heltid, och tid och ork började gå till annat. Nu är det ett helt år sedan jag skrev något sist. Men, jag saknar bloggen och tänker att det är dags att väcka den till liv igen.

Jag tänkte att jag skulle börja med att skriva lite om garnlagret. Starkt inspirerad av Sjömans-Elin tänkte jag nämligen börja med en rensning i mitt garnlager. Mitt garnlager är nämligen för mig mest ett dåligt samvete. Jag blir inte så inspirerad av garn, utan min inspiration kommer från annat håll. Och då är det sällan att det är garnet i lagret som passar bäst till idéen, och jag går och köper mer garn. Inte helt sällan sker detta långt innan jag faktiskt har tid att göra något av idéen, och när jag väl har det händer det rätt så ofta att entusiasmen för projektet har bleknat, och jag hellre gör något annat. Och garnet blir liggande. Det är inget varken jag eller min plånbok blir särskilt glada av, och jag tänkte börja göra något åt det.

I ärlighetens namn så har jag tänkt liknande tankar förr och börjat rensningsprojekt många gånger. Och jag tycker mig ha rensat ut mycket de senaste åren. Men eftersom jag för statiskt över in och ut i garnlagret så kan jag se svart på vitt, att nja, vist har jag rensat lite, men det har kommit in ungefär lika mycket. Och det behöver få ett slut. Så jag tänker ansluta mig till Elins #destashalong-projekt.


160829_garnlager_1

Mitt garnlager består just nu av ungefär 13 kg garn. Massor, säger en del. Inte så farligt, säger andra. För mig är det dock alldeles för mycket. Min målsättning är att tömma mitt garnlager i princip helt. I lagret får det finnas garn till mina nästa 2-3 planerade projekt. Utöver det vill jag också ha en låda med restgarner och enstaka nystan av garner jag tycker om och vill använda igen. Syftet med det är att kunna provsticka och planera projekt innan jag köper nytt garn. Restgarner blir fort mer än vad man tror. Just nu innehåller den lådan 1,4 kg garn, och jag uppskattar storleken på restgarnslådan till 2 kg när jag är färdig med rensningen. Det är dock ingen strikt övre gräns. Att klassa garner som restgarner/provstickningsgarner bara för att få behålla dem är dock inte ok. Det är strikt prövning på vad som får hamna i lådan.

Hur ska jag då åstadkomma detta? Efter mina tidigare rensningar, när jag lika snabbt fyllt på lagret igen, har jag skapat mig ett garnlager med garner jag faktiskt tycker mycket om. Det där lättrensade är redan borta. Visst finns där fortfarande en del som kan rensas bort och säljas eller skänkas, och det ska jag naturligtvis göra, men det mesta är faktiskt garner jag trots allt vill använda. Min plan är därför att framförallt sticka mig i mål. Garnlagret har ändå en storlek som gör det rimligt att komma i mål på några år. Det får för mig bli en övning i att faktiskt bli inspirerad av det garn jag har, och åstadkomma användbara plagg ur det.

För att ändå ge mig lite piska, och inte göra projektet oöverskådligt långt tänkte jag sätta ett datum när det hela ska vara klart. Idag är det den 1 september 2016, och jag sätter mitt slutdatum lite drygt två år fram i tiden, den 31 december 2018. Då har jag 28 månader på mig att komma i mål. Med 13 kg garn i lager och ett mål på 2 kg betyder det att 11 kg ska försvinna under den tiden.

160829_ull

För att komplicera det hela lite ytterligare har jag även ett fiberlager som jag vill minska. Här har det faktiskt försvunnit väldigt mycket i mina tidigare rensningar, och fram till häromdagen hade jag kunnat säga att det inte heller kommit in så mycket nytt. Men så var jag på spinnträff och kom hem men hel del nya fibrer. Det är fortfarande en stor minskning dock och fiberlagret har gått från att ha varit ungefär 12 kg till dagens 4,8 kg. Men även det ska krympa. Jag räknar med att ha ungefär 500 gram kvar när projektet är slut, och alltså ska 4,3 kg bort.

Dilemmat med att minska på fiberlageret är ju dock att om det minskar genom att jag spinner fibrerna istället ökar på garnlagret. Under förutsättning att jag spinner samma tjocklek som genomsnittet i garnlagret, 450 m/100 g, så innebär det att jag för att nå mitt mål behöver göra av med 2450 meter i månaden. Det motsvarar ungefär två tröjor det. I vikt räknat blir det 545 gram i månaden. Min sticktakt de senaste åren har varit förskräckande låg, och jag har i genomsnitt gjort av med ungefär 125 gram och runt 400 meter garn i månaden. Det här är ju betydligt mer, så det nu gäller det att lägga på ett kol.

160901_destashalong_diagram

Så för att summera det hela är här min målsättning och lite regler

Mål:
– Att till utgången av 2018 ha tömt mitt garnlager, för att i fortsättningen köpa garn när jag ska använda det.
– Kvar får finnas en låda med restgarner/enstaka nystan med garner jag tycker om och vill använda igen. Detta för att ha möjligheten att sticka provlappar och planera ett projekt innan jag köper garn. Jag uppskattar storleken på restgarnslådan till 2 kg, men det är ingen strikt övre gräns.
– Mitt fiberlager ska vid samma tidpunkt inte vara större än 500 gram.
– Detta innebär att jag behöver göra av med 545 gram garn/fibrer i månaden.

Regler:
– Inga garninköp innan lagret är tömt
– Undantag för mindre inköp som krävs för att kunna färdigställa ett projekt. Majoriteten av garnet till ett projekt måste dock komma ur lagret.
– Garnlagret får öka genom att jag spinner garn av fibrer ur lagret. Fiberlagret minskar ju samtidigt.
– Garn och fibrer som gåva bör undvikas, men jag måste inte tacka nej om jag får garn i present.

Jag kommer löpande att redovisa hur det går här. Häng med! Ju fler vi är som peppar varandra, desto roligare blir det!
jan 262015
 

I julklapp gav jag mig själv Kate Davies nya bok Yokes. Jag är barnsligt förtjust i tröjor med runda ok, och boken är väldigt fin, med flera trevliga mönster som jag skulle kunna tänka mig att sticka. Och den väckte en väldig längtan att sticka en islandtröja. Förnuftet säger mig att jag borde börja sticka något jag kan använda i vår, snarare än än tjock islandströja som inte kommer vara färdig innan vädret är så varmt att jag inte kan använda den. Men, än så länge fryser jag för jämnan och tjock ull känns väldigt lockande.

150120_island_4

Det är tröjan Ásta Sóllilja ur boken som väckte mitt intresse. Men sen började jag surfa runt på Ravelry, och fastnade även för Ysoldas Strokkur, som också är jättefin. Det är ju ganska stor skillnad på hur mycket mönster det är på oket, och jag har lite svårt att bestämma vilket som passar mig bäst. Vad tycker ni?

150125_island

 

Jag har i alla fall börjat med att införskaffa en färgkartor och lite garn att sticka provlappar med. Nu ska här planeras 🙂

150120_island_3

jan 162015
 

Förra året köpte jag väldigt mycket garn. Bra mycket mer garn än vad jag stickade upp. För lite tid och ork att sticka resulterade i mer tid på Ravelry. Och Ravelry är farligt. Där hittar man väldigt mycket inspiration. Och inspiration leder till väldigt stor lust att köpa garn. Och inspiration i kombination med att jag faktiskt inte längre är student utan numera får lön, så blev det en hel del inköp.

150108_garninkop_1
En del av 2014 års inköp
 

Tack vare att jag i början på förra året gick igenom mitt garnlager och rensade ut en hel massa garn som jag visste att jag inte kommer använda så är det total resultatet inte fullt så förskräckande. Men nu finns det inte mer att rensa bort – jag älskar allt det garn jag har kvar. Så det är dags att minska inköpen lite om jag inte ska drunkna i garn. Köpstopp blir det inte, för hur kul är det? Men ambitionen är att det i alla fall inte ska vara mer garn i lagret när året är slut än vad det var när det började.

Jag har sett många som har en ”stashometer” på sin hemsida, och det tycker jag verkar vara en bra grej. Om jag berättar hur mycket garn jag har är det kanske lättare att vara måttlig?

Stashometer 150101
okt 262014
 

Så var det dags för syfestival igen. Jag begav mig dit tillsammans med vännerna M och L. Vi ses inte så ofta nuförtiden, sen de flyttat långt bort från mig, och det var fantastiskt trevligt att träffas igen. Vi hade en väldigt rolig dag bland allt folket på syfestivalen. Vi tittade på en massa fint tyg och garn, en hel del pengar bytte ägare och vi kom hem, mycket trötta men nöjda med en hel del grejor.

141026_syfestival

Tyvärr tycker jag att det blir mer och mer bråte på syfestivalen, som inte alls hör hemma där. Färdigsydda kläder, massagestolar, rengöringsmedel och klockarmband tillexempel har väl inte på en mässa för de som skapar själva att göra? Men det finns ju mycket kul också. Jag tyckte det var ovanligt mycket tyg på syfestivalen i år. Trevligt, eftersom har börjat sy lite mer. Och så en massa garn förstås.

Jag hade som vanligt tänkt ta det lite lugnt med handlandet, och som vanligt så gick det inte så bra. En hel del fick följa med hem. Dock inget av det jag hade planerat på förhand att jag behövde…

141026_rauma_1Det blev lite Röros Lamullgarn från Rauma, hos GarnGalleriet. Ett nystan oblekt vitt, ett nystan marinblått, och ett nystan blekt vitt, som är tänkt att bli rött innan det ska användas. Jag tycker att det är väldigt svårt att hitta fina röda garner.

141026_silkbloom_fino_1_1Och så Silkbloom Fino från BC-garn, i en alldeles fantastisk grön färg, som jag köpte hos Magasin Duett. Jag har funderat på det här garnet tidigare, men varit rädd för att det noppar. Nu blev jag försäkrad att det inte gör det. Det är ju inte ett helt billigt garn, och nio nystan till en kofta kostade ju en slant, så jag hoppas att det blir bra det här.

141026_tyg_1Och så blev det lite tyg. Ett ljusblått ylletyg från Korps, En blågrå ull/silke-blandning med ett fantastiskt fall från italienska modetyger, och en fin grön bomullsjersey från ikasyr

jul 102014
 

Nu är jag hemkommen från en mycket trevlig semesterresa till England. Förutom att bila runt i England så var orsaken till resan Woolfest. Woolfest är som syfestivalen, fast mycket större och bara inriktat på ull och garn. Mycket trevligt med andra ord. Mässan hålls i en stor lokal som i vanliga fall används som boskapsmarknad.

Förutom ull, garn, knappar, spinnrockar, vävstolar och en massa annat ullrelaterat så visades det även upp en hel del ullproducerande djur.

Teeswater
En massa olika sorters får såklart. Det är här är teeswater.
 
AlpackaOch alpackor. Alpackor måste väl vara något av det sötaste som finns.
 
WoolfestDär fanns även getter och angorakaniner. De flesta djuren visades upp i ringen där boskap för försäljning normalt visas, och det hölls långa föreläsningar om alla raserna.

Jag kom naturligtvis inte hem tomhänt. Det blev en del garn.

ShilasdairShilasdair luxury 4-ply.
40 % merino, 40 % angora, 10 % kamel och 10 % kashmir.
 
Eden Cottage YarnEden Cottage Yarn Milburn 4-ply.
70 % blue faced leicester, 30 % silke
 
Blacker Yarn BFLBlacker Yarn BFL 4-pl
100 % blue faced leicester

En slända fick följa med hem också

IST spindleIST Spindle
Sjödränkt ek, alm och ask.
 

Och så en och annan knapp.

Knappar

Knappar

På vägen hemåt blev det även ett stopp vid World of Wool. Mycket trevligt, även om stället var mindre än jag hade väntat mig. men ull av alla de sorter hade de i alla fall. Jag kom dock ut utan att ha köpt särskilt mycket, bara lite corriedale att komplettera lite av ullen jag redan har. 

nov 132013
 

Vissa dagar är det roligare än andra att hämta posten. I dag var det en rolig dag. Inte mindre än tre paket låg det i lådan. Brevbäraren måste ha använt skohorn för att få in alla, för det var minst sagt fullt. Men jag klagar inte. Det var ju skönt att slippa gå iväg och hämta dem.

Första paketet var en överraskning. Det kom från vännen Stickeri Stickera Stickeralla, och innehöll en jättefin stickpåse med stickande får på, ett nystan garn, Sublime Cashmere Merino Silk DK (tror jag i alla fall, det hade ingen etikett), som jag varit sugen på att prova, och så en inplastad lapp med instruktioner för hur man gör kitchener stitch att ha i stickväskan. Jag klagade sist vi pratade om att jag aldrig kommer ihåg i vilken ordning det är man ska trä garnet och att jag alltid får slå upp det. Och att en lapp i stickväskan bara går sönder och försvinner hela tiden. Nu har jag en som håller, och förhoppningsvis inte försvinner heller. Det här paketet gjorde min dag. Precis sån uppmuntran man behöver när man är hemma och är sjuk. Tack!

 

Det andra paketet var nästan lika bra. Det innehöll garner från Quince & Co. Jag har varit sugen på att prova det här garnet ända sen jag hörd talas om det för ett par år sen, men inte kommit mig för och beställa förrän nu. På pappret låter det precis som ett sånt garn jag har letat länge efter. Ull, men inte merino, runt och fint så att strukturmönster framträder tydligt, och INTE SUPERWASHBEHANDLAT. Det är väl ingen överraskning att jag inte gillar superwash-garner, men det är ju så hemskt svårt att hitta garner som inte är det. De få garner som finns är oftast rätt så rustika, ofta inte så mjuka, och med mycket ”får-känsa”. Jag älskar sådana garner också, men ibland är man ju ute fter en annan känsla. Efter att klämt och kännt lite på garnet så verkar det vara preics vad jag har hoppats på. Vi får väl se om omdömet kvarstår när jag har stickat med det också.

 

Det sista paketet var kanske inte så spännande, men bra att ha. Det innehöll hängetiketter att märka provlappar och handspunna garnhärvor med. Att köpa bara lite lagom många visade sig dock inte helt enkelt, så det blev en packe med 500 stycken. Det ska väl räcka ett tag…

okt 272013
 

Så var det dags för årets besök på syfestivalen. Efter en höst med inte så mycket handarbetande är det väl väldigt logiskt att åka och köpa en massa material som man inte hinner använda?

Jag hade i alla fall en väldigt trevlig dag tillsammans med vännen Stickeri Stickera Stickeralla, och en del inköp blev det.

 

Ett par böcker.
 
 
Garn såklart. Det här är Magasin Duett Supersoft i en fantastiskt fin röd färg.
 
 
Ett nystan Onion Tussah Silk. Jag har varit sugen på det här garnet länge, men tvekat då jag har varit osäker på färgerna. Nu fick jag se färgerna i verkligheten, och tyvärr så bekräftades mina farhågor om att de inte riktigt passar mig. Men ett nystan fick följa med hem för att provsticka i alla fall. Om jag gillar det så får jag väl färga själv helt enkelt. 
 
 
Och Sjöalyckans Drömmar. En nytt garn som jag inte hade hört talas om innan, men inte kunde låta bli. Det verkar fantastiskt trevligt i 75 % ull och 25 % silke.
 
 

Några fina blå keramikknappar, som kommer passa jättebra i det blå garnet ovan.
 
 

Och så lite tyg från Korps. Det mörka är 100 % ull. Det ljusa är en fantastiskt blandning med 50 % ull, 30 % silke och 20 % lin. Det har ett helt fantastiskt fall, och kommer att bli så fint i en kjol. Om jag någonsin vågar sätta saxen i det. Det var det där med jag och att sy…

 

Jag är jättenöjd med mina köp och ägnar dagen åt att klappa på garnerna och sticka provlappar.

feb 252013
 

Då har rensningen börjat då. Och jag har redan stött på problem. Första färdiga är ett spinnprojekt. Det är här är Guld från Spinspirations fiberklubb, 50 % merino och 50 % angora, och mjukt som en dröm.

Merino/Angora, 2-trådigt.
Spunnet på charkan.
50 gram. 329 meter.
 

Jag tycker väldigt mycket om det här garnet. Gult är en färg jag är lite hemligt förälskad i. Dilemmat är att jag inte kan ha gult på mig. I varma gula färger ser jag sjuk ut. Det gör jag helt enkel i alla varma färger. Kalla nyanser av gult, som den här, är betydligt bättre, men jag blir väldigt, väldigt blek. Och det är ju inte så smickrande. Och i linje med de målsättningar jag skrev i förra inlägget så ska jag ju bara i fortsättningen sticka sådant som är både roligt att sticka och där resultatet blir något jag vill ha och kan använda. Och med det rök tanken att sticka en smal sjal av det här garnet. Det skulle bli väldigt fint, men den skulle bara bli liggande.

Nästa målsättning var att jag skulle göra mig av med allt garn som inte kändes helt rätt och som inte kan bli något användbart. I linje med det borde jag alltså göra mig av med det här garnet. Men jag tycker alldeles för mycket om det för att det ska vara ett alternativ.

Återstår bara att komma på vad det ska bli. Det är ju väldigt tunt och inte särskilt mycket, så det räcker ju inte till några stora projekt. Just nu är bästa idéen att använda det dubbelt och sticka en liten babymössa att lägga på lager. Men fler idéer och förslag på mönster tas tacksamt emot.

På stickfronten har jag hittills repar upp ett projekt, och rotat fram ett annat gammalt UFO ur gömmorna, som nu närmar sig färdigt. Och inte har jag börjat på något nytt. Jag känner mig riktigt duktig.

jul 232012
 

Så var Tour de Fleece är slut och det är dags för summering. Jag hade ju högtflygande planer och skulle spinna en väldans massa var det tänkt. Av olika anledningar så blev det inte så, och skörden blev ganska liten.

Här är i alla fall en alldeles färdig härva Swaledale. Ett tjockt entrådigt garn som jag har tänkt att nålbinda med. Swaledale var en ganska trevlig bekantskap. Det är en rätt så grov ull, och kanske inget jag skulle vilja ha runt halsen eller så. Framförallt så innehåller den en hel del märghår. Jag plockade bort ganska mycket när jag spann, men en del blev kvar och gör garnet ganska så stickigt. Men ullen var väldigt trevlig att jobba med och jag tror att det kommer att bli alldeles utmärkta vantar.

Det här är ett halvfärdigt projekt, Tanken var att jag skulle spinna 500 gram Wensleydale till en kofta. Jag hann med ungefär 200 gram av det, så det är en del kvar. Men garnet ser lovande ut så här långt i alla fall, och ska nog bli färdigt vad det lider.

Sist ut är en liten, liten härva med tvåtrådigt spetsgarn, med en tråd merino och en tråd silke. Jag hade lite sånt här garn i mitt garnskåp, spunnet för flera år sen. Det var dock inte i tillräcklig mängd för att faktiskt bli något, så jag tog fram sländan och spann lite till. Nu tror jag att det ska vara tillräckligt för att bli något litet i alla fall. När jag var färdig fick både den nya och den gamla härvan åka ner i färggrytan. Jag har inte färgat så mycket silke tidigare, och visst förväntade jag mig att silket skulle ta åt sig färgen annorlunda än ullen. Men kanske inte att det skulle bli fullt så stor nyansskillnad på trådarna. Hursomhelst så tror jag att det jämnar ut sig när man stickar med det, så det ska nog bli bra i slutänden.

jun 292012
 

Nu har jag äntligen tömt alla spinnrocksspolarna på ett projekt som har suttit där allt för länge. Garnet som satt på spolarna är tvinnat och klart. Det blev ett riktigt trevligt garn. 3-trådig corriedale i tillräcklig mängd för en tröja.

Corriedale, 3-trådigt
Spunnet med ”american long draw”
756 g, 1347 m –> 178 m/100g
WPI: ca 10
 

Som vanligt så hade jag en plan med garnet när jag började spinna det. Och som vanligt har jag inte skrivit ner vad jag tänkte, och minns därför inte vad det var tänkt att det skulle bli. En liten kladdig anteckning säger något om mosstickad kofta, men jag har ingen aning om vad för kofta jag syftade på. Nu ser jag snarare en flätstickad tröja framför mig. Garnet är väldigt runt och fint, och skulle passa alldeles utmärkt till det. Vi får väl se var det hamnar tillslut. Nu ska jag i alla fall ägna mig åt att spinna mer. Imorgon börjar Tour de Fleece 🙂