aug 182011
Idag har jag spenderat dagen tillsammans med Färghäxan. Färghäxan har odlat japansk indigo i sommar och nu var det dags för andra skörden och färgningsomgången. Och jag ville naturligtvis vara med och se hur det gick.
Skörden. Repa blad. En rejäl hög med blad fick vi ihop. 700 gram. Sen var det dags att tända brasan. Nu skulle bladen värmas i 70-80 grader i minst en timme. Precis när vi hade satt bladen på värmning blev vi avbrutna av en rejäl hagelskur. Jag tror knappt jag har sett så rejäla hagel förut. 15 mm regn kom det på drygt 20 minuter. Tur att vi kunde gå in under tak under tiden. Medan vi väntade på att färgbaden skulle bli färdiga så gick jag runt i trädgården och fotograferade lite av Färghäxans härliga växter. Här är det grönkål. Visst är den vacker! Och sallad. Till lunch fick vi bland annat härligt färgglada morötter. När vi hade värmt bladenen lång stund hade färgbaden fortfarande inte riktigt den önskade färgen, men vi fortsatte ändå. Nu skulle det röras ner så mycket syre som möjligt i badet. Vi vispade… och hällde… När vi vispat både länge och väl var det dags att tillsätta lite Remol till badet och så stoppa ner garnet. Meningen var att det skulle bli grönt, för att sedan när det kom upp i luften skulle oxidera och bli alldeles blått. Men allt som blev var en läbbigt obestämbar ljusgrön färg. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Men vi hade i alla fall roligt på vägen dit.
Vad coolt! Näe det blir inte som man tänkt sig men ” målet är ingenting vägen är allt ”( Som Robban Broberg sjöng en gång! )Kul at ta del av ert färgäventyr
Vad skumt! Har ni några teorier om vad det beror på? Det var ju annars en imponerande skörd av indigo ni fick ihop.
Hittills har jag aldrig råkat ut för att det blivit som jag tänkt mig, jag skyller glatt på Ändringskommittén. En ständigt närvarande företeelse som är försätt med en massa käppar att sätta i diverse hjul.
Vet du förresten att det finns en alpackafarm i Kårsta ganska nära Vallentuna. Dom har ULL ! http://www.hamralpaca.com/
Och dagen efter var garnet grågult….
Får försöka igen….
Alltså man blir ju aldrig klok på den där blåfärgen!! är det inte motaggsvamp så är det japansk indigo som spökar.
För att citera Robert Broberg: Målet är ingenting, vägen är allt… Så sant, så sant. 🙂
Men ljustgrönt är väl inte helt fel?