jan 232011
 

Så är mina selbuvantar äntligen färdiga! Jag vet inte om jag någonsin varit så nöjd med ett stickprojekt förut. Jag älskar verkligen de här vantarna. De var kanske inte alltid jätteroliga att sticka. Jag var verkligen hjärtligt trött på att sticka mönstrade fingrar på slutet, för det var ett evigt pill. Och mängden trådar att fästa var inte liten. Men det var så värt det för slutresultatet är underbart.

Mönster: Vante nummer 18 ur häftet Selbustrikk
Garn: Rauma Gammelserie, svart och vitt.
Stickor: 2,5 mm
jan 122011
 
Nu är det bara tummarna kvar. Jag får erkänna att jag är hjärtligt trött på att sticka fingrar nu. Och så en evigt massa trådar att fästa. 24 stycken. Per vante. Det är ta mig tusan helt otroligt… Om jag någonsin får för mig att sticka flerfärgade fingervantar igen, slå mig i huvudet med något hårt så jag kommer på bättre tankar! Snälla! 
okt 142010
 

Jag har länge velat lära mig sticka med flera färger, men mina tidigare försök har inte varit särskilt lyckade. I våras var jag på kurs i fair isle-stickning och det gav ännu mer inspiration till nya försök. Hittills har jag dock mest stickat på annat medan jag smidit planer på stora vackra tröjor med många färger. Men även om självförtroendet växte mycket med kursen så inser jag att det inte är det bästa att börja med ett tröjprojekt utan kanske satsa på något mindre. Det i kombination med att jag verkligen behöver ett par vantar har fått mig att leta upp lite garn i skåpet och börja på ett par selbuvantar som övningsprojekt. Det blir långtifrån perfekt, men det är så mycket bättre än mina tidigare försök, och med lite övning kanske jag också kan lära mig det här. Roligt är det i alla fall. Och pilligt. Och hemskt lätt att bli lite besatt. Varven är ju så korta att det väldigt lätt blir ”bara ett varv till”. Framförallt såhär i tentatider…