Jag hade inte tänkt att jag skulle åka på syfestivalen i år. Jag skulle ju spara pengar var det sagt. Men jag blev naturligtvis övertalad av vännerna att följa med, och vi hade en fantastiskt rolig dag. Tanken var dock att jag skulle hålla mig i skinnet och bara handla det som stod på min lista. Och absolut inte köpa en massa garn. Jag ska ju sticka upp mitt garnlager är planen. Jag lyckades nästan.
Det blev en del vadmal från den fantastiska butiken Korps. Får ni möjlighet att handla av dem kan jag rekommendera det. Fantastiska tyger. En vit märkpenna med egenskapen att färgen försvinner om man stryker på det ritade. Sägs det i alla fall, jag har inte haft möjlighet att prova än. Det verkar mycket praktiskt. Så hade jag även planerat att köpa broderigarn i bomull om jag hittade billigt. Det gjorde. För 3 kronor dockan fick ett gäng följa med hem. Även om det måste ha slagit slint i skallen när jag valde färger, för det blev inte en enda docka rött. Däremot en massa konstiga gröna som jag inte direkt gillar. Jaja. En mönstermapp från KnitPro fick också följa med hem, men den hade jag beställt och betalat tidigare och hämtade bara nu, den räknas väl inte va?
Det som inte riktigt var planerat var den fantastiskt fina, men dyra, boken ”The Haapsalu Shawl”. Den spräckte budgeten med råge, men det får det vara värt, för den är väldigt trevlig. Och så var det dessutom mässerbjudande, så med boken fick man även ett nystan garn Och det inte vilket garn som helst utan ett fantastiskt fint, mjukt cashmere-garn. Så det blev lite garn med hem, trots att jag inte köpt något 😉
Nästa gång det är syfestival så ska jag nog stanna hemma i alla fall. Hur goda föresatser jag än har när jag åker dit så blir det ju alltid så dyrt. och det är ju inte så att jag egentligen behöver någonting… Men vi får väl se hur motståndskraftig jag är när det närmar sig och vännerna börjar prata om att åka dit.
