aug 042011
 

Sommartid bjuder enligt traditionen på spinnargille hemma hos Åsa i Skuttunge. I år var vädret så fint att vi kunde sitta ute i gröngräset och karda, spinna och äta gott fika hela dagen. En mycket trevlig dag. Tack Åsa!

Värdinnan själv spann isländsk ull på sin spinnrock.

  
Åsa och Tina med sländorna i högsta hugg.

Innan man kan spinna måste man karda. I alla fall om man inte är lika lat som mig och köper färdigpreparerade fibrer.

Maria spann på sin nya, fina spinnrock.
Maria hade just köpt en ny spinnrock, en Schacht Sidekick, som jag fick prova. Den var lite speciell, med hjulet på ”fel” håll, och gick att packa ihop till bara ett litet platt paket. Den verkade mycket trevlig, och jag blev alldeles sugen på att skaffa en spinnrock till. Visst behöver man en resespinnrock också?
feb 272011
 

Igår var jag på spinnträff i Märsta. Det var väldigt länge sedan det var spinnträff senast och nu var det väldigt roligt att träffas igen. Jag har nästan inte spunnit alls sedan i somras och det var skönt att komma igång lite med spinnrocken igen.

Åtta glada spinnerskor var vi som träffades. 

Det spanns för fullt. På sländor…

… och på spinnrock.

Och det kammades härligt fluffig ull.

För egen del var jag faktiskt riktigt produktiv. Jag spann 100 gram swaledaleull till 220 meter ganska tjockt entrådigt garn. Att spinna tjockt tycker jag är svårt, men jag är ganska nöjd med resultatet. Lite tunnare än planerat men ändå långt utanför min bekvämlighetszon. Det var också första gången jag spann swaledale och det var en ganska trevlig bekantskap. En grov ull med mycket karaktär, och knappast något man vill ha direkt mot kroppen. Men jag tror nog att det kan bli jättebra till de nålbundna vantar jag har planerat för garnet.
feb 032009
 

Att göra det man tycker är roligt är ännu roligare tillsammans med andra. I söndags var jag och träffade en hel massa andra spinnande människor på spinnargille i hemslöjdens lokaler i Uppsala. Trevligt värre. Och eftersom jag naturligtvis glömde kameran hemma så får ni ta mitt ord på att det var trevligt, helt utan bilder. Jag ägnade mig åt att spinna ”Röda Havet” från Spinspirations månadsklubb, till ett tunt, tunt, tretrådigt garn. Så särskilt långt kom jag inte. Det tar tid att spinna tunt, och med så många att prata med blir det inte så effektivt heller.

När jag kom hem började jag fundera över stickning. Med en vecka full av föreläsningar framför mig, och så gott som färdig med min pågående föreläsningsstickning var jag i stort behov av en ny enkel stickning. Blicken föll på ”Ishav”, också den från Spinspirations månadsklubb. 
Den sa till mig att den ville bli en dragspelsbasker. Och eftersom det inte var så mycket is i mitt ishav tyckte jag att det kunde passa tillsammans med vitt. Men inte hade jag något vitt garn att använda tillsammans med Ishav i garnlagret. Jag bestämde mig snabbt för att det inte skulle ta så lång tid att spinna lite, så jag tog fram lite vit BFL och satte igång.


Resultatet blev bra. Det var bara det att jag hade alldeles för bråttom för att se till att det blev likadant som Ishav, vilket resulterade i att is-garnet blev betydligt tjockare än havet, och efter lite provstickande insåg jag att de inte alls skulle gå att använda tillsammans. Resultatet av det hela blev att jag lade upp till en Tangled Yoke Cardigan, i Silke Tweed från lagret. Av detta kan man ju i alla fall hoppas att jag lärde mig att saker och ting sällan blir bra när man skyndar, och Ishav får bli något annat, någon annan gång.

feb 012008
 

Jag tänkte göra ett litet försök att väcka denna djupt sovande blogg. Tänk, mer än ett halvår sedan jag skrev här sist. Jag förstår inte vart tiden tar vägen.

Mitt liv har inte varit fullt så kaosartat hela tiden, som föregående inlägg kan antyda, men lite rörigt är det allt att flytta till en ny stad, en ny lägenhet, ny skola och en massa nya människor. Hantverkandet har tyvärr gått lite på sparlåga de senaste månaderna. Framför allt för att skolan tar så mycket tid och ork.

Men söndag för snart två veckor sedan var det spinninspirationsdag i Uppsala, och nog blev jag inspirerad allt. Massa trevliga människor, en massa ull och hantverksglädje överallt. Nu vill jag helst inte göra annat än att spinna och sticka. Det är svårt att lägga band på sig. Lite bilder från dagen finns även att se hos Svea Spinnargille, Uppmaskan, knit-marie, och säkert hos någon mer som jag glömt just nu.
Djup koncentration i lokalen där det kardades och spanns både på sländor och
spinrockar.

Massor av härligt fibergodis och vackra sländor från Spinspiration fanns också på plats, och det var ju svårt att motså! En ny slända blev det för min del, och en del fibrer.

Spann gjorde även jag, på den nyinköpta sländan och av ull som jag köpte på Ölands ullcentrum i somras. Jag försökte spinna lite tjockare garn än jag brukat göra och jag tycker att jag lyckades riktigt bra! Spann upp resten av ullen kommande vecka, och här är resultatet. Visst blev det fint!

Vill ha många fler spinnträffar, det var så roligt. Visst ses vi snart igen?