Jag har varit på spinnkurs. Lördag och Söndag förra veckan höll jag till på Skälby gård i Kalmar och pulade med ull hela dagarna. Jättetrevligt var det, fast jag lärde mig inte så mycket som jag hade hoppats. Jag insåg istället att jag kanske inte är så mycket nybörjare som jag har trott, utan faktiskt riktigt duktig på det där med att spinna på slända. Och det var ju i alla fall trevligt att konstatera. Roligt också att få titta och känna på lite olika sorters ull. Och naturligtvis ”råkade” jag köpa med mig lite hem också, fast jag sagt mig själv att jag skulle låta bli och använda upp den jag har först. Men, så blev det inte, och jag kom hem med ett kilo Leicester och ett kilo lammull från gotlandsfår också. Jag lider då ingen brist på material.
Jag fick även prova på att spinna på spinnrock för första gången, och det var inte heller så dumt. Nu har jag med mig själv en inre kamp om jag ska köpa spinnrock eller ej. Har sedan länge bestämt mig för att jag inte ska ha någon, och att det skulle räcka med att köpa ett par sländor till. Sländan är ju ett så fanstastisk redskap. Litet, billigt och smidigt att ha med sig. Dessutom har jag verken råd eller plats med en spinnrock, egentligen. Men jag vill!!!
Det rent konkreta resultatet av helgen blev en liten härva tunnt tvåtrådigt garn i finull.
På stickorna just nu, för jag stickar lite också emellanåt, är Tiger Eye Lace Scarf, en födelsedagspreent till min kusin, som börjar närma sig färdig. Än så länge ser den mest ut som något knöligt med massa hål i, men jag hoppas den blir vackrare när den blir ordentligt utspänd. Mjuk och go verkar den bli i alla fall. Stickar i alpacagarn, och det är så härligt.