Okt 262014
 

Så var det dags för syfestival igen. Jag begav mig dit tillsammans med vännerna M och L. Vi ses inte så ofta nuförtiden, sen de flyttat långt bort från mig, och det var fantastiskt trevligt att träffas igen. Vi hade en väldigt rolig dag bland allt folket på syfestivalen. Vi tittade på en massa fint tyg och garn, en hel del pengar bytte ägare och vi kom hem, mycket trötta men nöjda med en hel del grejor.

141026_syfestival

Tyvärr tycker jag att det blir mer och mer bråte på syfestivalen, som inte alls hör hemma där. Färdigsydda kläder, massagestolar, rengöringsmedel och klockarmband tillexempel har väl inte på en mässa för de som skapar själva att göra? Men det finns ju mycket kul också. Jag tyckte det var ovanligt mycket tyg på syfestivalen i år. Trevligt, eftersom har börjat sy lite mer. Och så en massa garn förstås.

Jag hade som vanligt tänkt ta det lite lugnt med handlandet, och som vanligt så gick det inte så bra. En hel del fick följa med hem. Dock inget av det jag hade planerat på förhand att jag behövde…

141026_rauma_1Det blev lite Röros Lamullgarn från Rauma, hos GarnGalleriet. Ett nystan oblekt vitt, ett nystan marinblått, och ett nystan blekt vitt, som är tänkt att bli rött innan det ska användas. Jag tycker att det är väldigt svårt att hitta fina röda garner.

141026_silkbloom_fino_1_1Och så Silkbloom Fino från BC-garn, i en alldeles fantastisk grön färg, som jag köpte hos Magasin Duett. Jag har funderat på det här garnet tidigare, men varit rädd för att det noppar. Nu blev jag försäkrad att det inte gör det. Det är ju inte ett helt billigt garn, och nio nystan till en kofta kostade ju en slant, så jag hoppas att det blir bra det här.

141026_tyg_1Och så blev det lite tyg. Ett ljusblått ylletyg från Korps, En blågrå ull/silke-blandning med ett fantastiskt fall från italienska modetyger, och en fin grön bomullsjersey från ikasyr

Feb 202011
 

Jag hade inte tänkt att jag skulle åka på syfestivalen i år. Jag skulle ju spara pengar var det sagt. Men jag blev naturligtvis övertalad av vännerna att följa med, och vi hade en fantastiskt rolig dag. Tanken var dock att jag skulle hålla mig i skinnet och bara handla det som stod på min lista. Och absolut inte köpa en massa garn. Jag ska ju sticka upp mitt garnlager är planen. Jag lyckades nästan.

Det blev en del vadmal från den fantastiska butiken Korps. Får ni möjlighet att handla av dem kan jag rekommendera det. Fantastiska tyger. En vit märkpenna med egenskapen att färgen försvinner om man stryker på det ritade. Sägs det i alla fall, jag har inte haft möjlighet att prova än. Det verkar mycket praktiskt. Så hade jag även planerat att köpa broderigarn i bomull om jag hittade billigt. Det gjorde. För 3 kronor dockan fick ett gäng följa med hem. Även om det måste ha slagit slint i skallen när jag valde färger, för det blev inte en enda docka rött. Däremot en massa konstiga gröna som jag inte direkt gillar. Jaja. En mönstermapp från KnitPro fick också följa med hem, men den hade jag beställt och betalat tidigare och hämtade bara nu, den räknas väl inte va?

Det som inte riktigt var planerat var den fantastiskt fina, men dyra, boken ”The Haapsalu Shawl”. Den spräckte budgeten med råge, men det får det vara värt, för den är väldigt trevlig. Och så var det dessutom mässerbjudande, så med boken fick man även ett nystan garn Och det inte vilket garn som helst utan ett fantastiskt fint, mjukt cashmere-garn. Så det blev lite garn med hem, trots att jag inte köpt något ;-)

Nästa gång det är syfestival så ska jag nog stanna hemma i alla fall. Hur goda föresatser jag än har när jag åker dit så blir det ju alltid så dyrt. och det är ju inte så att jag egentligen behöver någonting… Men vi får väl se hur motståndskraftig jag är när det närmar sig och vännerna börjar prata om att åka dit.

Aug 112009
 
Känner mig alldeles euforisk idag och blev motiverad att ägna mina alldeles övergivna blogg en liten tanke igen. Orsaken till euforin har förvisso inget alls med hantverk att göra utan kommer sig av ett alldeles ovanligt härligt cykelpass. 8 underbara mil alldeles ensam på vägarna runt Uppsala, i perfekt träningsväder, där allt bara flöt på och kändes hur lätt som helst. Och en kvart efter att jag kom hem från min 3-timmars cykeltur började det regna. Ibland har man tur med vädret. Men inte var det cykling den här bloggen skulle handla om, även om det idag fick fungera som allmän inspiration för att faktiskt skriva något här.
Min sommar har varit olyckligt befriad från det mesta vad hantverk heter. Jag trodde som vanligt att jag skulle hinna så mycket när jag blev ledig från skolan, och som vanligt hade jag så fel, så fel. Nu skulle ju tiden ägnas både åt att jobba, och att plugga lite vid sidan om. Och därtill tro att jag skulle ha gott om tid till både träning och hantverk. Jag är nog lite naiv…
Men jag har i alla fall inhandlat mig en liten leksak. En ny slända nämligen. En rysk slända närmare bestämt. Jag blev nästan lite förskräckt när jag fick se den. Den ser inte ut som något man kan åstadkomma garn med. Men efter lite övning så blir det faktiskt något garnlikt resultat. Den fantastiskt fula skålen jag använder är ett loppisfynd för hela 5 kronor, och den fungerar faktiskt väldigt bra att spinna i.
En rysk slända är en typ av stöd slända. Alltså inte en slända som hänger fritt i luften, som de jag brukar använda, utan en man snurrar stödd i en lite skål. Att sländan hela tiden är stödd mot marken innebär att det inte blir någon stor påfrestning för det nyspunna garnet och det ska med övning gå att spinna riktigt tunt garn på den här. Traditionellt har de använts till att spinna garn till de klassiska Orenburg-sjalarna. Spindelvävstunna sjalar med massor av spetsmönster som ska kunna dras genom en vigselring. Garnet till dessa spanns av ull från Orenburg-geten, som om jag har förstått saken rätt är i princip samma sak som kashmir, fast geten bor i Orenburg-området istället. Man tvinnade sedan kashmir-tråden med en tr
åd silke och stickade de här fantastiska sjalarna. Sättet att tvinna med en ryska slända är också lite annorlunda mot vad man brukar göra. Man tar nämligen de två trådarna och lindar dem tillsammans på sländan. Sedan tvinnar man dem tillsammans medan man tar av garnet från sländan och nystar ett litet nystan som man har i handen. Jag har redan insett att jag nog behöver en slända till så man slipper nysta av det tunna ömtåliga garnet från den första sländan för att sedan linda tillbaka det tillsammans med silketråden, utan kan linda direkt från en slända till en annan.
Att läsa sig den här tekniken visade sig inte vara helt lätt (vad hade jag väntat mig…). Här får man verkligen öva på ”long draw”. Efter lite övande med merino och alpacka ville jag prova med riktigt kortfibrig ull. Sländan är ju gjord för att spinna kashmir, och den har ju väldigt korta fibrer. Kashmir har jag än så länge inte i mitt ullager, även om jag nu blivit väldigt sugen på att köpa, så jag rotade fram lite angora. Vit, fluffig, kort kaninull. Det visade sig vara betydligt lättare att spinna angora än merino på den här sländan, och även om det krävs mycket övning innan jag kan spinna en jämn fin tråd, så börjar det i alla fall arta sig. Jag har också märkt att det spela stor roll hur ullen är preparerad. Att spinna direkt från topsbandet tyckte jag inte fingerade alls bra. Ullen är för lillplattad och kompakt och flyter inte ut så smidigt. Bäst har hittills fungerat att karda ullen lite lätt och spinna från ”rolags”. Jag misstänker dock att mina kardor inte riktigt är täta nog för att karda angora bra, och det märks på resulta
tet. Eller så försöker jag bara skylla på det, när det egentligen är jag som usel på att karda. När allt fungerar bra och ullen är välpreparerad känns det i alla fall som om man har smör i handen och det bara flyter ut en tunn fin tråd alldeles av sig självt. Nästan magiskt. För det mesta så känns det inte riktigt så dock…
Här är i alla fall min första lilla provhärva. 1 tråd angora och 1 tråd silke, ca 32 WPI. Inte så jämnt som jag skulle vilja, och jag behöver verkligen ha mer tvist i angoratråden. Den går av nästan bara man tittar på den. Men jag är ändå väldigt förtjust i min lilla härva, och den är bland det mjukaste jag någonsin känt på! Jag är väldigt sugen på att spinna tillräckligt med sådant här garn för att det åtminstone ska räcka till en liten spetshalsduk. Det känns lite som ett evighetsprojekt för det går minsann inte fort att spinna, men det kan det väl vara värt. Bäst av allt tycker jag nästan är att man kan sitta lätt tillbakalutad i soffan med sländan i knät och spinna. Avslappning :)

Feb 132009
 

Idag var det mycket trevligt att komma hem och kika i brevlådan. Två paket till mig :) Ett från Spinspiration och ett från Adlibris


Den fina blå bambun har jag sneglat på länge. Den är så vackert färgad, och jag har aldrig provat att spinna bambu. Och när de nu dessutom fanns Spindolyn-sländor igen så kunde jag inte låta bli att beställa. Jag har redan hunnit provspinna Spindolyn lite, och det är ju helt klart lite annorlunda mot en hängande slända som jag är van vid. Men med lite övning ska det nog gå det med. Kul är det i alla fall.
I paketet från Adlibris låg den alldeles nyukommna boken ”The Intentional Spinner – a holistic approach to making yarn” av Judith MacKenzie McCuin. Jag har bara hunnit bläddra lite i den, men den ser mycket lovande ut. Jag tror det är en bok jag kommer lusläsa från pärm till pärm.
Spinnadnet till uggletröjan går framåt, sakta men säkert. Har nu fyllt två spolar. En till så ska jag tvinna :) Det här nog första gången jag verkligen utnyttjar att Majacrafts spolar är så stora. 190 gram garn har jag fått på på varje spole. Nu skulle det inte vara fel med deras stora tvinningsvinge och spole också… Men jag måste försöka få stopp på mitt shoppinggalna pekfinger.
Sep 102008
 

Efter insikten av hur många stickprojekt jag har på gång har jag börjat rensa lite i den högen.
Först så har jag stickat färdigt min Baby Surprise Jacket. Jag är verkligen förtjust i mönstret. Man stickar och stickar på något oformligt stycket. Sen viker man lite och vips så har man en söt bebiskofta. Och det var ett perfekt mönster till mitt garn tycker jag. Väldigt nöjd med resultatet blev jag. Fast den är liten. Väldigt liten. Undrar om det finns så små bebisar.


Mönster: Elizabeth Zimmermann’s Baby Surprise jacket, Spun Out #1
Garn: Handspunnet av Spinspirations månadsklubb juni, corriedale i färgen ”glad”. Tretrådigt, kjedjetvinnat. Det gick åt ca 50 gram och 200 meter.
Stickor: 3mm

Därutöver har jag rensat bort ytterligare fyra projekt ur högen. På enklast tänkbara vis, genom att repa upp. Framför allt har jag repat upp min ”lurv-tröja”. Må denna hemska skapelse försvinna in i glömskan. Garnet ska jag skänka till min mors dagisbarn. Hoppas de får större glädje av det.
Sen har jag repat upp samtliga strumpor i högen. Jag gillar inte att sticka strumpor, och stickning ska vara roligt. Men det tog emot att repa upp Bayerische socks. De är nog de vackraste strumpor jag vet. Egentligen.
Så nu är det bara tio projekt kvar i högen. Det är ju nästan ingenting alls…

Men nu blir det nog en liten paus i UFO-stickandet. Jag har nämligen just hämtat ett stort paket som jag lär kunna sysselsätta mig med en god stund. Molly tycker att det är mins lika roligt som jag tycker och hjälper mig att packa upp.

Jun 172007
 


Brevbäraren har varit snäll den här veckan och kommit med flera trevligheter åt mig. Dels har han kommit med mönstret på Peacock feathers shawl, och dels med några färgkartor, bland annat på garnet Zephyr från JaggerSpun som den ska stickas i. Men nu har jag problem, för det finns alldeles för många fina färger att välja på.
Dessutom har jag fått ett gäng Addi Lace-stickor, köpta från Garnkorgen. Verkar vara mycket trevliga stickor till att sticka spets med.

Färgkartorna beställde jag från Sarahs Yarns. Här kunde man få lite garn att provsticka med, och beställde man det så fick man färgkartorna på köpet. Man betalade bara för frakten. Inte så mycket tveka på direkt. Så jag fick lite av garnet till sjalen att sticka en provlapp i. och vilket garn det är. Underbart mjukt och härligt. Mönstret till sjalen innehöll även instruktioner för att sticka en provlapp, så jag gjorde en, på ett nummer mindre stickor än vad det ska vara. Hade fått för mig att jag skulle sticka på dem nämligen. Men den lappen blev alldeles väldigt mycket för liten. Gjorde därefter en till, lite mindre för garnet räckte inte till en lika stor, på rätt storlek av stickor. Även denna blev alldeles för liten, men jag tror jag håller mig till de stickorna i alla fall. Det gör mig inget alls om den blir lite mindre än den ska enligt mönstret, för det är verkligen en stor sjal. Ser verkligen fram emot att börja på den. Nu ska jag bara lyckas välja färg, så att jag kan beställa garnet också.

Feb 272007
 


Idag har jag fått paket. Såg brevbäraren genom fönstret när han försökte få i ett alldles för stort paket i brevlådan, så jag sprang ut och hämtade det med en gång. Och det innehöll sländor! Min ensamma Bosworth mini har fått sällskap av ytterligare tre Bosworth-sländor köpta från Journey Wheel. En liten featherweight-slända på 10 gram, en midi som väger 34 gram och maxi som väger 57 gram. Nu ska jag väl ändå kunna spinna både tunt, tunt garn och lite tjockare. Och visst är de vackra! Sitter än så länge bara och tittar på dem och njuter, och funderar på vad jag ska spinna :)
Tidigare än väntat kom de också. Trodde inte jag skulle få dem förrän till slutet på veckan. Bokpaket med reaböcker trodde jag däremot att jag skulle få idag, men de dök inte upp. Får väl glädja mig åt att det blir fler paket senare i veckan.

Nov 302006
 

Har varit och handlat, fast jag bestämt mig för att jag inte får köpa mer garn innan jag gjort färdigt åtminstone ett par UFO:n. Men en julkalender och tre nystan alpaca blev det i alla fall. Vet inte hur jag skall hinna med det ihop med julklappar och plugg och allt annat som måste göras. Men vad tusan. Det går nog. Det är ju skoj :) Imorgon drar det igång…

Nov 292006
 

Fick paket med posten idag. Alltid lika roligt. På något vis lyckas jag alltid glömma bort att jag faktiskt betalat för prylarna och känner mig som om posten kommer och ger mig presenter. I dagens paket låg den här:


En Bosworth-slända. Köpt från Journey Wheel. Det är en mini, väger 20 gram, med en trissa i träsalget morado. Den är så fin! Så nu ska det bli spinna av!

Vad det gäller julklappsstickningarna går det segt. Får nog stryka ett par från listan för jag kommer inte att hinna. SÅ nu är det bara att hitta på andra presenter istället.
Och så har jag för jag vet inte vilken gång i ordningen börjat ett nytt och bättre liv, och börjat träna. Så nu sitter jag här med världens träningsvärk och orkar knappt lyfta stickorna…