Maj 242012
 

Nu har det varit tyst här väldigt länge. Det där andra livet har tagit över nästan helt på sistone, och jag har inte riktigt haft tid att skriva här. Inte har jag handarbetat särskilt mycket heller. Men lite blir det ju alltid. Man måste rensa hjärnan ibland. Jag har till exempel klippt ut små söta hjärtan i vadmal.

Och så har jag spunnit. Det finns ingen bättre avkoppling när man är stressad. Ett riktigt evighetsprojekt närmar sig nu sitt slut.

 

Jag återkommer om en vecka eller två när saker och ting har lugnat ner sig lite.

Mar 252012
 

Lite nytt garn fick fart på stickorna igen, och sjalen jag började på i måndags är nästan klar. Klara är också ett par virkade vantar. De har egentligen varit klara ett bra tag men jag tänkte att det skulle vara lite mer broderi på dem. Hursomhelst så har jag broderat, och broderat den här veckan. Och ingenting blir snyggt. Så till slut bestämde jag mig för att ta bort det mesta. Enkelt är ju fint.

Vantarna är virkade i ett handspunnet garn som består av 2 trådar wensleydale och en tråd silke. Det var ett sånt där garn som redan när jag spann det kändes ödesbestämt att bli ett par virkade vantar. Men eftersom jag inte är någon virkare direkt, så blev garnet liggande länge innan det blev verklighet. Nu är de i alla fall klara och jag tycker att de blev riktigt bra. De har en sån härlig tyngd i sig, och en fantastisk glans.

Mönster: Påhittat längs vägen
Garn: Handspunnen wensleydale/silke, 3-trådigt.
Virknål: 4 mm
Apr 172011
 

I början på veckan fick jag ett mjukt paket i min brevlåda. Lite förvånad blev jag allt. Jag hade ju inte beställt något. När jag öppnade hittade jag kedjebroderiet som Ä i A Gart dragit igång.

Till en början blev broderiet bara liggande. Hur skulle jag, total nybörjare när det gäller yllebroderi, våga sy något på det här. Men så insåg jag att det bara var att börja. Jag tycker fortfarande att det är lite skrämmande att bara sy sådär, på fri hand. men roligt är det. En liten fågel blev mitt bidrag till broderiet. Självkritisk som jag är så är jag ju inte helt nöjd, men jag tycker i alla fall inte att jag förstörde broderiet.

Nu är broderiet nerpackat och ska postas till nästa brodös. Det ska bli så roligt att se det färdiga resultatet sedan.

Handarbetandet har annars gått lite på sparlåga de senaste veckorna. Det är mycket att göra i skolan och tiden räcker inte riktigt till. Men igår påbörjade jag en ny stickning. Och nu har jag brutit mot förrådsstickandet. Jag ville ha en ny vårkofta och tänkte att jag skulle ge bomull en chans. Jag har egentligen aldrig stickat i bomull, men fått för mig att jag inte gillar det. Men ull är lite för varmt för en vårkofta, så nu ska jag göra ett försök med bomullsgarn. Men något bomullsgarn fanns det ju naturligtvis inte i garnlagret, så det fick bli ett besök på Yll och Tyll. Koftan jag har påbörjat är Miette. Jag tror dock att jag ska göra den lite längre än originalet.

Mar 152011
 

Mitt nyfärgade broderigarn gör mig fortfarande lycklig. Jag har lindad upp det på bobbiner för att det ska vara lätthanterligt. De ligger nu i en skål (på en hylla utom räckhåll för katterna…) och ser ut om små godisbitar. Jag går förbi och tittar på dem lite då och då, med ett stort leende på läpparna.

Jag har också varit alldeles väldigt duktig och dokumenterat vad vi gjorde. Förhoppningsvis så ska det vara möjligt att upprepa färgerna om jag vill. Och jag är verkligen jättesugen på att färga mer nu.

Och så är jag väldigt sugen på att brodera. Förberedelser pågår. Jag har ritat upp mönstret jag ska sy på en plastficka och stuckit massa må hål med en nål längs linjerna. Sen duttar jag på med textilfärg. Meningen är att mönstrets konturer ska synas som små prickar. jag lyckades inte riktigt så bra som jag skulle önska. Det är lite för mycket färg på en del ställen och lite för lite på en del, men det ska nog ordna sig i alla fall.

Mar 112011
 

Häromdagen hade jag och Stickeri stickera stickeralla en härlig eftermiddag i mitt kök, slabbandes med garnfärgning. Som sagt är jag smittad av broderibacillen, och vi ägnade dagen åt att omvandla en kon tunt kamgarn till små härvor broderigarn i glada färger.

Det började med en stor bunt små vita härvor, som lades i blöt i vatten och en rejäl skvätt ättika.

Efter en stunds funderande på hur vi skulle hantera färgpulver i så små mängder som krävdes till våra små färgbad kom vi på att vi kunde blanda lösningar av respektive färg och mäta upp lösningar istället. Det var en bra idé. Det hela blev väldigt mycket lättare att ha och göra med, och det var lättare att vara exakt i blandningarna. Vi gjorde lösningar med 1 % färg.

Färgbaden blandade vi sedan till i glas som sedan kördes i micron till garnet hade absorberat all färg.

Resultatet blev en härligt färgsprakande samling. Allt blev inte som vi hade tänkt oss, men det mesta blev väldigt fint. Jag har svårt att slutat titta på garnerna. Jag blir alldeles lycklig. Och suget att plocka fram något att sy på är stort. Men med en tenta nästa vecka är det nog bäst att vänta med det…

Mar 072011
 

Jag tycker jag läser om vackra yllebroderier på var och varannan blogg nuförtiden. Och får se en massa jättefina bilder. Det är så otroligt inspirerande och jag blir så sugen på att plocka fram nål och tråd jag också. Och förra måndagen startade det dessutom ett brodericafé här i Uppsala. Varannan måndag i hemslöjdens lokaler. Jag var där och hade en jättetrevlig stund. Helt perfekt också att det infaller på den måndag jag inte går på stickcafé. Nu kan man roa sig med att handarbeta tillsammans med andra varje vecka. Sticka ena måndagen och brodera den andra. Helt perfekt.

Det jag pysslade med på brodericafét var ett litet nålbrev. Vitt ullgarn på vit vadmal. Det blev riktigt fint, trots min broderiovana. Att montera sen är inte riktigt min grej, men efter en hel del pill så blev det också klart.

Feb 172011
 

I höstas var jag på kurs i att sy ylleapplikationer hos Tålamodspåsen. Vi hade en fantastisk dag med massor av inspiration och jag började sy en liten väska. Broderiet var jätteroligt och blev klart ganska så snart, och det gick även ganska fint med det mesta av monteringen. Tills jag kom till dragkedjan. Det ville sig inte alls och jag sydde i och sprättade bort den flera gånger. Tillslut hamnade projektet ofärdigt i ett hörn, sådär som det så ofta blir för mig. Nu har jag äntligen fått tummen ur och har knåpat dit den där dragkedjan igen och nu ser det faktiskt helt ok ut.

Det där med att brodera på frihand är svårt för någon med mitt kontrollbehov, och jag har svårt att inte klaga på att det är snett och vint lite här och var. Men på det stora hela är jag jättenöjd. Det var fantastiskt roligt att brodera, och det ska bli härligt att flytta in mina små stickattiraljer i den här fina väskan istället för det fula gamla virkade pennfack jag haft dem i hittills.

Och broderilustan är verkligen väckt. Jag sitter och fantiserar vilt om skojiga broderiprojekt. Det är inte svårt att bli inspirerad av exempelvis Fasta maskor och lösa funderingars finfina virkade vantar med yllebroderi på. De måste jag härma! Och spana in hur snyggt Stickeri Stickera Stickeralla har piffat upp sin gråa köpekofta med lite glada broderier. Jag vill!

Men eftersom jag tycker att det är så skönt att bli av med gammalt som ligger så får broderierna alldeles för tillfället fortsätta att vara drömmar och jag kämpar på med mina UFO:n. Just nu är det River Tweed Cardigan som sitter på stickorna.

Jag kan inte riktigt förstå hur den här smala tarmen ska kunna passa mig dock. Nog för att det är resårstickning och töjer sig mycket, men jag är ändå skeptisk. Stickvännerna hävdar dock med bestämdhet att det kommer ordna sig när jag blockar. Vi får väl se. Jag stickar i alla fall på. Med tanke på att garnet redan tidigare varit en halvfärdig kofta som blev alldeles för liten är jag måttligt intresserad av att börja om ytterligare en gång.