Sep 012016
 
Häromdagen damp det ner en faktura i inkorgen. Dags att betala årsavgiften för bloggen. För jag har visst en blogg, som har varit sorgligt bortglömd på senare tid. Faktiskt har det varit rätt så sporadiskt med inlägg ända sen jag började jobba heltid, och tid och ork började gå till annat. Nu är det ett helt år sedan jag skrev något sist. Men, jag saknar bloggen och tänker att det är dags att väcka den till liv igen.

Jag tänkte att jag skulle börja med att skriva lite om garnlagret. Starkt inspirerad av Sjömans-Elin tänkte jag nämligen börja med en rensning i mitt garnlager. Mitt garnlager är nämligen för mig mest ett dåligt samvete. Jag blir inte så inspirerad av garn, utan min inspiration kommer från annat håll. Och då är det sällan att det är garnet i lagret som passar bäst till idéen, och jag går och köper mer garn. Inte helt sällan sker detta långt innan jag faktiskt har tid att göra något av idéen, och när jag väl har det händer det rätt så ofta att entusiasmen för projektet har bleknat, och jag hellre gör något annat. Och garnet blir liggande. Det är inget varken jag eller min plånbok blir särskilt glada av, och jag tänkte börja göra något åt det.

I ärlighetens namn så har jag tänkt liknande tankar förr och börjat rensningsprojekt många gånger. Och jag tycker mig ha rensat ut mycket de senaste åren. Men eftersom jag för statiskt över in och ut i garnlagret så kan jag se svart på vitt, att nja, vist har jag rensat lite, men det har kommit in ungefär lika mycket. Och det behöver få ett slut. Så jag tänker ansluta mig till Elins #destashalong-projekt.


160829_garnlager_1

Mitt garnlager består just nu av ungefär 13 kg garn. Massor, säger en del. Inte så farligt, säger andra. För mig är det dock alldeles för mycket. Min målsättning är att tömma mitt garnlager i princip helt. I lagret får det finnas garn till mina nästa 2-3 planerade projekt. Utöver det vill jag också ha en låda med restgarner och enstaka nystan av garner jag tycker om och vill använda igen. Syftet med det är att kunna provsticka och planera projekt innan jag köper nytt garn. Restgarner blir fort mer än vad man tror. Just nu innehåller den lådan 1,4 kg garn, och jag uppskattar storleken på restgarnslådan till 2 kg när jag är färdig med rensningen. Det är dock ingen strikt övre gräns. Att klassa garner som restgarner/provstickningsgarner bara för att få behålla dem är dock inte ok. Det är strikt prövning på vad som får hamna i lådan.

Hur ska jag då åstadkomma detta? Efter mina tidigare rensningar, när jag lika snabbt fyllt på lagret igen, har jag skapat mig ett garnlager med garner jag faktiskt tycker mycket om. Det där lättrensade är redan borta. Visst finns där fortfarande en del som kan rensas bort och säljas eller skänkas, och det ska jag naturligtvis göra, men det mesta är faktiskt garner jag trots allt vill använda. Min plan är därför att framförallt sticka mig i mål. Garnlagret har ändå en storlek som gör det rimligt att komma i mål på några år. Det får för mig bli en övning i att faktiskt bli inspirerad av det garn jag har, och åstadkomma användbara plagg ur det.

För att ändå ge mig lite piska, och inte göra projektet oöverskådligt långt tänkte jag sätta ett datum när det hela ska vara klart. Idag är det den 1 september 2016, och jag sätter mitt slutdatum lite drygt två år fram i tiden, den 31 december 2018. Då har jag 28 månader på mig att komma i mål. Med 13 kg garn i lager och ett mål på 2 kg betyder det att 11 kg ska försvinna under den tiden.

160829_ull

För att komplicera det hela lite ytterligare har jag även ett fiberlager som jag vill minska. Här har det faktiskt försvunnit väldigt mycket i mina tidigare rensningar, och fram till häromdagen hade jag kunnat säga att det inte heller kommit in så mycket nytt. Men så var jag på spinnträff och kom hem men hel del nya fibrer. Det är fortfarande en stor minskning dock och fiberlagret har gått från att ha varit ungefär 12 kg till dagens 4,8 kg. Men även det ska krympa. Jag räknar med att ha ungefär 500 gram kvar när projektet är slut, och alltså ska 4,3 kg bort.

Dilemmat med att minska på fiberlageret är ju dock att om det minskar genom att jag spinner fibrerna istället ökar på garnlagret. Under förutsättning att jag spinner samma tjocklek som genomsnittet i garnlagret, 450 m/100 g, så innebär det att jag för att nå mitt mål behöver göra av med 2450 meter i månaden. Det motsvarar ungefär två tröjor det. I vikt räknat blir det 545 gram i månaden. Min sticktakt de senaste åren har varit förskräckande låg, och jag har i genomsnitt gjort av med ungefär 125 gram och runt 400 meter garn i månaden. Det här är ju betydligt mer, så det nu gäller det att lägga på ett kol.

160901_destashalong_diagram

Så för att summera det hela är här min målsättning och lite regler

Mål:
- Att till utgången av 2018 ha tömt mitt garnlager, för att i fortsättningen köpa garn när jag ska använda det.
– Kvar får finnas en låda med restgarner/enstaka nystan med garner jag tycker om och vill använda igen. Detta för att ha möjligheten att sticka provlappar och planera ett projekt innan jag köper garn. Jag uppskattar storleken på restgarnslådan till 2 kg, men det är ingen strikt övre gräns.
- Mitt fiberlager ska vid samma tidpunkt inte vara större än 500 gram.
- Detta innebär att jag behöver göra av med 545 gram garn/fibrer i månaden.

Regler:
- Inga garninköp innan lagret är tömt
- Undantag för mindre inköp som krävs för att kunna färdigställa ett projekt. Majoriteten av garnet till ett projekt måste dock komma ur lagret.
- Garnlagret får öka genom att jag spinner garn av fibrer ur lagret. Fiberlagret minskar ju samtidigt.
- Garn och fibrer som gåva bör undvikas, men jag måste inte tacka nej om jag får garn i present.

Jag kommer löpande att redovisa hur det går här. Häng med! Ju fler vi är som peppar varandra, desto roligare blir det!
Jan 162015
 

Förra året köpte jag väldigt mycket garn. Bra mycket mer garn än vad jag stickade upp. För lite tid och ork att sticka resulterade i mer tid på Ravelry. Och Ravelry är farligt. Där hittar man väldigt mycket inspiration. Och inspiration leder till väldigt stor lust att köpa garn. Och inspiration i kombination med att jag faktiskt inte längre är student utan numera får lön, så blev det en hel del inköp.

150108_garninkop_1
En del av 2014 års inköp
 

Tack vare att jag i början på förra året gick igenom mitt garnlager och rensade ut en hel massa garn som jag visste att jag inte kommer använda så är det total resultatet inte fullt så förskräckande. Men nu finns det inte mer att rensa bort – jag älskar allt det garn jag har kvar. Så det är dags att minska inköpen lite om jag inte ska drunkna i garn. Köpstopp blir det inte, för hur kul är det? Men ambitionen är att det i alla fall inte ska vara mer garn i lagret när året är slut än vad det var när det började.

Jag har sett många som har en ”stashometer” på sin hemsida, och det tycker jag verkar vara en bra grej. Om jag berättar hur mycket garn jag har är det kanske lättare att vara måttlig?

Stashometer 150101
Jul 102014
 

Nu är jag hemkommen från en mycket trevlig semesterresa till England. Förutom att bila runt i England så var orsaken till resan Woolfest. Woolfest är som syfestivalen, fast mycket större och bara inriktat på ull och garn. Mycket trevligt med andra ord. Mässan hålls i en stor lokal som i vanliga fall används som boskapsmarknad.

Förutom ull, garn, knappar, spinnrockar, vävstolar och en massa annat ullrelaterat så visades det även upp en hel del ullproducerande djur.

Teeswater
En massa olika sorters får såklart. Det är här är teeswater.
 
AlpackaOch alpackor. Alpackor måste väl vara något av det sötaste som finns.
 
WoolfestDär fanns även getter och angorakaniner. De flesta djuren visades upp i ringen där boskap för försäljning normalt visas, och det hölls långa föreläsningar om alla raserna.

Jag kom naturligtvis inte hem tomhänt. Det blev en del garn.

ShilasdairShilasdair luxury 4-ply.
40 % merino, 40 % angora, 10 % kamel och 10 % kashmir.
 
Eden Cottage YarnEden Cottage Yarn Milburn 4-ply.
70 % blue faced leicester, 30 % silke
 
Blacker Yarn BFLBlacker Yarn BFL 4-pl
100 % blue faced leicester

En slända fick följa med hem också

IST spindleIST Spindle
Sjödränkt ek, alm och ask.
 

Och så en och annan knapp.

Knappar

Knappar

På vägen hemåt blev det även ett stopp vid World of Wool. Mycket trevligt, även om stället var mindre än jag hade väntat mig. men ull av alla de sorter hade de i alla fall. Jag kom dock ut utan att ha köpt särskilt mycket, bara lite corriedale att komplettera lite av ullen jag redan har. 

Nov 132013
 

Vissa dagar är det roligare än andra att hämta posten. I dag var det en rolig dag. Inte mindre än tre paket låg det i lådan. Brevbäraren måste ha använt skohorn för att få in alla, för det var minst sagt fullt. Men jag klagar inte. Det var ju skönt att slippa gå iväg och hämta dem.

Första paketet var en överraskning. Det kom från vännen Stickeri Stickera Stickeralla, och innehöll en jättefin stickpåse med stickande får på, ett nystan garn, Sublime Cashmere Merino Silk DK (tror jag i alla fall, det hade ingen etikett), som jag varit sugen på att prova, och så en inplastad lapp med instruktioner för hur man gör kitchener stitch att ha i stickväskan. Jag klagade sist vi pratade om att jag aldrig kommer ihåg i vilken ordning det är man ska trä garnet och att jag alltid får slå upp det. Och att en lapp i stickväskan bara går sönder och försvinner hela tiden. Nu har jag en som håller, och förhoppningsvis inte försvinner heller. Det här paketet gjorde min dag. Precis sån uppmuntran man behöver när man är hemma och är sjuk. Tack!

 

Det andra paketet var nästan lika bra. Det innehöll garner från Quince & Co. Jag har varit sugen på att prova det här garnet ända sen jag hörd talas om det för ett par år sen, men inte kommit mig för och beställa förrän nu. På pappret låter det precis som ett sånt garn jag har letat länge efter. Ull, men inte merino, runt och fint så att strukturmönster framträder tydligt, och INTE SUPERWASHBEHANDLAT. Det är väl ingen överraskning att jag inte gillar superwash-garner, men det är ju så hemskt svårt att hitta garner som inte är det. De få garner som finns är oftast rätt så rustika, ofta inte så mjuka, och med mycket ”får-känsa”. Jag älskar sådana garner också, men ibland är man ju ute fter en annan känsla. Efter att klämt och kännt lite på garnet så verkar det vara preics vad jag har hoppats på. Vi får väl se om omdömet kvarstår när jag har stickat med det också.

 

Det sista paketet var kanske inte så spännande, men bra att ha. Det innehöll hängetiketter att märka provlappar och handspunna garnhärvor med. Att köpa bara lite lagom många visade sig dock inte helt enkelt, så det blev en packe med 500 stycken. Det ska väl räcka ett tag…

Okt 272013
 

Så var det dags för årets besök på syfestivalen. Efter en höst med inte så mycket handarbetande är det väl väldigt logiskt att åka och köpa en massa material som man inte hinner använda?

Jag hade i alla fall en väldigt trevlig dag tillsammans med vännen Stickeri Stickera Stickeralla, och en del inköp blev det.

 

Ett par böcker.
 
 
Garn såklart. Det här är Magasin Duett Supersoft i en fantastiskt fin röd färg.
 
 
Ett nystan Onion Tussah Silk. Jag har varit sugen på det här garnet länge, men tvekat då jag har varit osäker på färgerna. Nu fick jag se färgerna i verkligheten, och tyvärr så bekräftades mina farhågor om att de inte riktigt passar mig. Men ett nystan fick följa med hem för att provsticka i alla fall. Om jag gillar det så får jag väl färga själv helt enkelt. 
 
 
Och Sjöalyckans Drömmar. En nytt garn som jag inte hade hört talas om innan, men inte kunde låta bli. Det verkar fantastiskt trevligt i 75 % ull och 25 % silke.
 
 

Några fina blå keramikknappar, som kommer passa jättebra i det blå garnet ovan.
 
 

Och så lite tyg från Korps. Det mörka är 100 % ull. Det ljusa är en fantastiskt blandning med 50 % ull, 30 % silke och 20 % lin. Det har ett helt fantastiskt fall, och kommer att bli så fint i en kjol. Om jag någonsin vågar sätta saxen i det. Det var det där med jag och att sy…

 

Jag är jättenöjd med mina köp och ägnar dagen åt att klappa på garnerna och sticka provlappar.

Dec 092012
 

Plötsligt blev det vinter! Jag tycker förvisso att det där med snö gör livet lite bökigt. Jag vill kunna cykla när jag ska någonstans, men är lite för feg för att trivas som cyklist i det här väglaget. Men det är fantastiskt vackert att titta på, och riktigt vinterväder är så mycket bättre än grått slabb. Och så får man ju anledning att använda alla sina fina stickade mössor och vantar. Och vad passar då bättre än ett nytt vantmönster?

Det här är Clytia. Inspirerade av vattennymfen Clytia i den grekiska mytologin, som på grund av olycklig kärlek förvandlades till en solros. Eller, så skulle det kunna ha varit. Sanningen är väl snarare att solrosmönstret kom först, och att namnet är en efterkonstruktion. Det där med att namnge sin mönster är ett elände. Men Clytia fick det bli i alla fall :)

De är stickade i Rauma finull, som är ett riktigt favoritgarn och som finns i en massa fina färger. Mer information här. Du kan köpa mönstret direkt här eller på Ravelry. Mönstret finns på svenska och engelska och kostar $5.

Annars är sticklusten inte på topp här får jag lov att erkänna. Jag har knappt stickat en maska de senaste veckorna. I ett försök att råda bot på det har jag köpt lite mera garn. Mer garn är alltid bra, eller hur?

Nu återstår bara att bestämma mig om jag ska börja sticka i de blå eller de rosa garnerna först. jag tycker att ton i ton är så fint!

Mar 202012
 

Det råder brist på inspiration i ull-lådan. De senaste veckorna har det inte blivit många maskor stickade, och trots att jag har ett helt skåp fullt med garn är det inget som lockar. Och det är så tråkigt, för jag saknar att sticka. Det är egentligen lite fascinerande att man kan sakna något som ju faktiskt finns vara en armslängd bort, men det för jag. För att råda bot på problemet tog jag en tur till Yll & Tyll och köpte lite nytt garn, som jag hoppas ska få fart på stickorna igen.

Tanken är att det här ska bli en Color Affection. Jag tycker att den är så fin. Och enkel rätstickning i fina färger är nog precis vad jag behöver. Hoppas jag.

Feb 202012
 

Så var årets syfestival över. Jag hade bestämt mig för att inte åka den här gången. Jag gör alltid av med för mycket pengar. Men så kunde jag inte låta bli i alla fall. Jag är egentligen ganska besviken på syfestivalen. Jag tycker att den blir sämre och sämre, och det har börjat vara en hel massa skräp som inte har med hantverk att göra för fem öre. Vad gör massagestolar,  sopborstar, och försäljning av klockor och batteribyte på en syfestival? Jag tycker också att syfestivalen borde handla om material och verktyg att tillverka sin egna saker och ställer mig lite frågande till alla försäljare av färdiga kläder och smycken, även om de i alla fall är bättre än de som bara säljer helt orelaterat krafs.

Men men, det finns väldigt mycket trevligt på syfestivalen också, och inte kom jag hem tomhänt den här gången heller…

Här är inköpen den här gången. 4 hg Kalinka lingarn i en ljuvlig rosaröd förg. Tanken är att de ska bli en kofta. Jag har förvisso fått för mig att det är jobbigt att sticka i lin, så jag får se om jag fixar det utan att bli galen. Men jag vill ha en linkofta! Jag köpte också lite fint bomullstyg som jag har tänkt att sy en blus av. Dags att damma av symaskinen och de inte allt för stora sykunskaperna alltså. Jag köpte även ett måttremsa att klistra fast på symaskinen, och ett måttband med centimeter på ena sidan och inch på den andra sidan. Det ska bli skönt att inte alltid behöva omvandla mått. Till sist köpte jag även lite moulinegarner åt min mor, i fantastiskt fina färger. Jag är nästan lite sugen på att behålla dem för mig själv.

Mar 112011
 

Häromdagen hade jag och Stickeri stickera stickeralla en härlig eftermiddag i mitt kök, slabbandes med garnfärgning. Som sagt är jag smittad av broderibacillen, och vi ägnade dagen åt att omvandla en kon tunt kamgarn till små härvor broderigarn i glada färger.

Det började med en stor bunt små vita härvor, som lades i blöt i vatten och en rejäl skvätt ättika.

Efter en stunds funderande på hur vi skulle hantera färgpulver i så små mängder som krävdes till våra små färgbad kom vi på att vi kunde blanda lösningar av respektive färg och mäta upp lösningar istället. Det var en bra idé. Det hela blev väldigt mycket lättare att ha och göra med, och det var lättare att vara exakt i blandningarna. Vi gjorde lösningar med 1 % färg.

Färgbaden blandade vi sedan till i glas som sedan kördes i micron till garnet hade absorberat all färg.

Resultatet blev en härligt färgsprakande samling. Allt blev inte som vi hade tänkt oss, men det mesta blev väldigt fint. Jag har svårt att slutat titta på garnerna. Jag blir alldeles lycklig. Och suget att plocka fram något att sy på är stort. Men med en tenta nästa vecka är det nog bäst att vänta med det…

Feb 202011
 

Jag hade inte tänkt att jag skulle åka på syfestivalen i år. Jag skulle ju spara pengar var det sagt. Men jag blev naturligtvis övertalad av vännerna att följa med, och vi hade en fantastiskt rolig dag. Tanken var dock att jag skulle hålla mig i skinnet och bara handla det som stod på min lista. Och absolut inte köpa en massa garn. Jag ska ju sticka upp mitt garnlager är planen. Jag lyckades nästan.

Det blev en del vadmal från den fantastiska butiken Korps. Får ni möjlighet att handla av dem kan jag rekommendera det. Fantastiska tyger. En vit märkpenna med egenskapen att färgen försvinner om man stryker på det ritade. Sägs det i alla fall, jag har inte haft möjlighet att prova än. Det verkar mycket praktiskt. Så hade jag även planerat att köpa broderigarn i bomull om jag hittade billigt. Det gjorde. För 3 kronor dockan fick ett gäng följa med hem. Även om det måste ha slagit slint i skallen när jag valde färger, för det blev inte en enda docka rött. Däremot en massa konstiga gröna som jag inte direkt gillar. Jaja. En mönstermapp från KnitPro fick också följa med hem, men den hade jag beställt och betalat tidigare och hämtade bara nu, den räknas väl inte va?

Det som inte riktigt var planerat var den fantastiskt fina, men dyra, boken ”The Haapsalu Shawl”. Den spräckte budgeten med råge, men det får det vara värt, för den är väldigt trevlig. Och så var det dessutom mässerbjudande, så med boken fick man även ett nystan garn Och det inte vilket garn som helst utan ett fantastiskt fint, mjukt cashmere-garn. Så det blev lite garn med hem, trots att jag inte köpt något ;-)

Nästa gång det är syfestival så ska jag nog stanna hemma i alla fall. Hur goda föresatser jag än har när jag åker dit så blir det ju alltid så dyrt. och det är ju inte så att jag egentligen behöver någonting… Men vi får väl se hur motståndskraftig jag är när det närmar sig och vännerna börjar prata om att åka dit.