Spinning » En liten låda full av ull

Ullprover

Mar 082012

World of Wool är en trevlig affär där jag handlar mycket av min ull. Till min stora glädje har de även börjat sälja prover på sin ull, så man inte behöver köpa ett helt hekto för att prova någon viss sort. Jag kunde naturligtvis inte hålla mig och gjorde en beställning på några ullsorter jag inte provat. Jag får väl erkänna att jag nog hade väntat mig att få något mer ull än vad varje liten påse innehåller. Vikten på de minsta proverna var knappt ett gram, och de största var på två gram. Inte mycket alltså. Men det är i alla fall tillräckligt för att känna lite på ullen och spinna någon meter provgarn. Och så fungerar de ju bra som färgprover, något som är ett måste för någon som är så kräsen med färgnyanser som jag.

En annan nackdel är att man inte kan plocka ihop proverna som man vill, utan man får köpa ett paket med alla prover i en kategori. Det går väl an på ullsorterna där man får alla färger av en viss sorts ull, och även prover på okardad ull om det finns. Men ta tillexempel kategorin ”70-30 blended tops” som innehåller 20 olika blandningar. Det blir ganska många prover som man måste köpa för att prova en viss sort. Och ganska mycket pengarm för några få gram fibrer. Men, jag skall inte klaga. Jag tycker att det är jättetrevligt att det i alla fall går att köpa prover. Nu ska jag bara komma på något bra sätt att organisera mina fiberprover så att de är lätta att titta på när man vill det.

Jag har även tagit fram spinnrocken och spunnit lite. Det var länge sedan sist. Jag tog mig an ett gammalt och inte mer än påbörjat projekt. Det är en mörkbrun corriedale som jag spinner med långa drag. Tanken är att det ska bli ett tretrådigt garn så småningom. Två spolar har det blivit hittlls. Vi får väl se hur långt jag kommer den här gången innan något annat tar över.

Att spinna är väldigt meditativt och en bra sysselsättning när man är ledsen. Och just nu är jag ledsen. Jag sörjer min fina vän Maja. Maja flyttade in hos oss när jag var 14 och hon skulle vara min katt. Hon bestämde sig förvisso ganska snart för att hon var min mammas katt, men jag älskade henne lika mycket för det. Det känns så oändligt tomt att veta att hon inte finns där nästa gång jag åker hem till föräldrarna. Sov gott vännen!

Lilla spinnskolan del 2: Om fibrer

Sep 152011

Det viktigaste när vi skall göra garn är inte vilket redskap vi använder. Det bär mig lite emot att säga eftersom jag älskar olika fiberredskap och brukar försöka hävda att jag faktiskt behöver alla de olika varianter jag har. Det viktigaste är den fiber som skall bilda vårt garn. Det är inte nödvändigt att ha en massa kunskap om fibrer bara för att lära sig spinna garn, men jag är en person som tycker att det är lättare om man kan lite teori också. Så nu blir det fiberteori.

Det mesta jag kan om fibrer och spinning har jag lärt mig genom att läsa och prova. All litteratur jag har är på engelska och därför har jag också lärt mig terminologin på engelska. Jag kommer att försöka skriva på svenska så gott jag kan, men i vissa fall känns mina termer som egenpåhittade översättningar, och i vissa fall har jag inte lyckats hitta svenska ord alls. Oavsett så kommer jag när jag skriver spinntermer att även skriva den engelska termen i parantes efter.

Vad är fibrer?

Vad menas med fibrer då? Det finns många olika definitioner på fibrer, beroende på i vilket sammanhang man befinner sig. Det jag diskuterar här är textilfibrer. Textilfibrer beskrivs av mitt uppslagsverk som en långsmal och böjlig struktur som har en längd som är minst 100 gånger större än dess diameter, och som utgör grundstrukturen i textilier. Dessa kan delas upp i naturfibrer och konstfibrer. Vad det innebär hörs i princip på namnet. Naturfibrer är fibrer som bildas naturligt, på biologisk väg medan konstfibrer är industriellt framställda. Naturfibrer är det som är mest intressant när det kommer till handspinning och är det jag kommer prata mest om här, även om det blir något ord om konstfibrer också.

Fiberkarakteristik

Innan jag börjar beskriva olika typer av fibrer vill jag säga några ord om hur man kan beskriva fibrer. En fiber karakteriseras av sin längd (staple length) sin diameter och sin vågighet (crimp). Många proteinfibrer har även fjäll (scales) som också påverkar hur de beter sig när man använder dem.

Schematisk bild över fiberlängd, vågighet och fiberdiameter

Fiberlängd

Med fiberlängd menar man längden på varje enskild fiber. Fiberlängden varierar enormt mellan olika typer av fibrer, från någon centimeter hos till exempel bomull till flera tusen meter hos en del konstfibrer. De flesta naturfibrer är dock max 50 cm långa. Undantaget är silke som har en fiberlängd på flera hundra meter. Fiberlängden påverkar hur man spinner en fiber och hur det resulterande garnet blir. Riktigt långa fibrer av högsta kvalitet används främst i industrin, och de fibrer man som handspinnare kan köpa är sällan längre än upp till 50 centimeter.

Fiberdiameter

Med diameter menas varje enskild fibers tjocklek. Det finns flera sätt att beteckna detta. Det sätt som numera är vanligast är att beteckna tjockleken med det faktiska måttet. Man mäter fibertjocklek i micron, vilket är det samma som mikrometer alltså tusendels millimeter. Det brukar betecknas med den grekiska bokstaven μ. Ju lägre microntal desto tunnare, och mjukare, fiber. Exempelvis så har merinoull, som är den ullsort med finast fibrer ett microntal på ca 18-25 μ.

Ett annat sätt att beteckna fiberdiameter är Bradfordsystemet (Bradford count). Bradfordsystemet betecknar hur många härvor om 512 meter som kan spinnas av 1 pound (454 gram) ull. Beteckningen 60s betyder alltså att man skulle få ut 60 härvor garn ur 1 pound och så vidare. S står för singles, dvs entrådigt garn, och man syftar på den finaste tråd man teoretiskt kan spinna. Bradfordsystemet anges oftast i jämna tiotal, och ju högre tal desto finare fibrer. Bradfordsystemet var det mest använda systemet innan man kunde mäta fibertjockleken med exakta mått.

Det finns även USDA-gradering (USDA grade), vilket är ett system där det amerikanska jordbruksdepartementet har kopplat ihop micronnummer med Bradfordsystemet. USDA-gradering beskrivs med samma typ av numrering som Bradfordsystemet, och varje tal är kopplat till en given fiberdiameter. Eftersom numreringen ser likadan ut är det dock svårt att veta om det är Bradfordsustemet elelr USDA-gradering som har använts för att beskriva en fiber.

Det är bra att känna till de här måtten, för något av dem är ofta angivet när man köper ull och andra fibrer, och det ger en uppfattning om vilken typ av fiber man får.

Vågighet

En fiber karakteriseras också av sin vågighet (crimp). Vågighet anges ibland som vågor per centimeter. Det finns fibrer med allt ifrån tio vågor per centimeter till de som är helt raka utan några vågor alls. Oftast ser man dock inget mått på vågigheten, utan beskrivningar som ”fine crimp” och ”medium crimp” är vanligast. En fibers vågighet påverkar hur väl de håller ihop när man spinner dem, och också hur elastiskt garnet blir.

Fjäll

Fjäll (scales) är en egenskap som de flesta proteinfibrer har i varierande grad. När ull och hår växer bildas celler på utsidan av fibern som är platta och oregelbundna till formen. Dessa ligger på fiberns yta, lite omlott och bildar fjäll, precis som fjällen på en fisk. Detta gör att fibern får en ojämn yta och det är dessa fjäll som gör att ull kan filta. Processen när ull filtar innebär att dessa fjäll hakar i varandra och fibrerna hålls samman. Hur dessa fjäll ser ut ger fibrerna mycket av dess karaktär.

Fjäll på en ullfiber.

Superwash-behandling

Att ull filtar är en egenskap som många inte tycker om. Det går exempelvis inte att tvätta ull i tvättmaskin utan att den filtar och krymper. För att kunna tvätta ull i tvättmaskin superwashbehandlar man ofta ull. Det finns olika processer för detta, men de går ut på att göra ullfibern slät och utan fjäll, så att dessa inte kan haka i varandra. Man kan antingen doppa ullfibern i en polyamidlösning som fyller ut fjällen, i princip kan man säga att man plastar in fibern, eller så fräts fjällen bort på kemisk väg. Jag är ingen vän av superwashbehandling. Den tar bort många av ullens fantastiska egenskaper och det är en energikrävande process som nyttjar mycket kemikalier och är allt annat än miljövänlig.

Lilla spinnskolan del 1: Varför spinna?

Sep 132011

Jag har på sistone fått ganska många frågor som handlar om att börja spinna. Och istället för att bara svara lite kort till de som frågar tänkte jag att jag kunde sätta ihop ett litet inlägg med spinntips. Jag är verkligen inte någon expert, men lite har jag hunnit lära mig på de år jag har hållit på och jag delar gärna med mig. När jag väl började skriva insåg jag dock snart att det snarare får bli en serie med inlägg. Det finns ju så mycket att berätta, och ett enda inlägg skulle bli alldeles för långt. Så nu börjar lilla spinnskolan.

Varför spinna?

Jag tänkte börja med ett lite filosofiskt och flummigt inlägg om varför man överhuvudtaget skall bry sig om att spinna sitt eget garn. Man kan ju köpa garn i affären. Detsamma kan man ju egentligen säga om att sticka. Varför sticka din egen tröja, när det finns billiga att köpa? I dagens samhälle är det nog inte så många som handarbetar enbart för den färdiga produktens skull. Det är inte som det var förr, när handarbetet var en nödvändighet och det sätt man försåg familjen med kläder. Handarbete idag handlar för det mesta om processen. Att själv åstadkomma en tröja genom att sticka den. Att känna tillfredställelsen av att skapa något med sina egna händer. Att göra precis det där plagget som jag vill ha, i precis den färg och form som passar mig.

Många som stickar och virkar är nöjda med att börja från ett färdigt nystan garn i sin skapande process, men för en del blir det ett naturligt steg att även börja fundera på materialet man använder i sitt skapande. Garnet. Det finns ju stora mängder väldigt trevliga garner att köpa. Men när man köper garn har man ingen större kontroll över det. Man kan inte påverka hur det är spunnet, och vilka fibrer som har använts. Och man får inte uppleva den fantastiska känslan av fibrer som löper genom händerna och blir ett användbart garn av precis den typen som man vill. Att spinna själv ger också en fantastisk möjlighet att uppleva och undersöka olika typer av fibrer. När man köper ett garn så får man oftast bara veta att det är ett ullgarn. I några få fall talas det om vilken typ av ull, men oftast inte. Och ull och ull är inte samma sak. Det finns en otrolig variation mellan olika ullsorter, från den mjukaste merinoullen till betydligt grövre ullsorter. Och det är ju inte bara får som ger fibrer. Det finns andra djur som också ger fantastiska fibrer att spinna. Och så finns ju även alla växtfibrer. Möjligheterna är oändliga.

Att spinna sitt eget garn ger också en otroligt mycket större förståelse för materialet man arbetar med. Vad det är som påverkar hur ett garn beter sig är man stickar med det. Varför olika material beter sig på olika sätt även om de är spunna på samma sätt. Och vilket garn passar till vad? Det är naturligtvis inte kunskap som kommer automatiskt bara för att man spinner, men man får så många möjligheter att fundera på det och att experimentera med det.

Den allra viktigaste anledningen för mig att spinna och allt annat handarbete är dock lusten i skapandet!

Vad behöver man för att börja?

Man behöver inte särskilt mycket för att börja spinna. Det som krävs är någon form av fibrer att spinna och något spinnredskap. Rent teoretiskt går det att skapa garn med bara fibrer och fingrarna, men det är inte praktiskt. Det enklaste och billigaste spinnredskap man kan skaffa sig är en slända, och det är sländan som redskap jag kommer att koncentrera mig på framöver. Sländan är ett fantastiskt litet redskap. Det är inte mycket mer än en pinne med en tyngd på, och ändå är det ett otroligt flexibelt redskap som du kan åstadkomma alla typer av garn på.

Svaret på frågan vad man skall skaffa för saker för att börja går att svara på så kort och koncist som ”en slända och lite ull”. Det är dock ett svar som går utveckla betydligt mer än så, och det är det kommer jag försöka göra framöver. I kommande inlägg kommer jag gå igenom lite om olika fibrer och vilka fiber som är lämpliga att börja med. Jag kommer också berätta lite om olika typer av sländor, vad de används till och hur man använder dem. Lite tips om var man kan få tag på material blir det också.

Provar

Sep 052011

Jag är lite sugen på att start ett nytt spinnprojekt. Mina evighetsprojekt på slända går sakta framåt, men jag vill sätta igång något på spinnrocken också. Och innan man börjar spinna på ett större projekt kan det ju vara bra att prova lite, så att man vet att resultatet blir vad man vill. Jag tycker det är väldigt bra att ha lite av sitt prov framför sig vid spinnrocken, så att man hela tiden kan jämföra. Det är så mycket lättare att spinna likadant genom ett större projekt då.

Det här är BFL/Kid Mohair. En mycket trevlig blandning, som är mjuk och härlig av BFL och har massa lyster och slitstyrka tack vare mohairen. En trevlig bekantskap. Tanken är att det skall bli vantar av det här. Spinner tunt, med korta drag och tvinnar tretrådigt. Mitt prov gav dock lite väl tunt garn, så jag ska gör ett nytt innan jag börjar spinna på allvar.

Nästa prov är jag däremot jättenöjd med precis som det är. Det är corriedale i en jättehärlig mörkbrun färg, som jag spunnit med långa drag och tvinnat tretrådigt. Jag ska möjligen gå upp ett halvnummer i stickstorlek jämfört med provlappen, annars är det perfekt. Tanken är att det ska bli en tröja. Bara att sätta igång.

Jag har också stickat färdigt min Green Gable-tröja. Innan blockning sitter den som ett korvskinn. Nu håller jag bara tummarna för att tröjan beter sig precis som provlappen gjorde, och växer ordentligt i blockningen. Jag brukar ju hävda att man ska lita på sina provlappar, men lite nervöst är det allt.

En ledig söndag

Aug 282011

I dag är sista dagen innan skolan börjar med en ny termin. Augustis tentor är skrivna, och jag är alldeles ledig. Jag är inte jätteinspirerad att dra igång terminen, men samtidigt så ska det bli lite skönt med rutiner i vardagen igen. Jag ägnar den sista lediga dagen åt att samla kraft och energi.

Jag stickar lite på min Green Gable. Ärmarna kvar nu. Det går rätt segt. All denna slätstickning börjar ta ut sin rätt.

Jag spinner på mitt evighetsprojekt. Har precis nystat av den tredje fjärdedelen. Bara en kvar nu, innan det är dags att tvinna.

Jag chockerar mig själv lite med att virka också. En vante. Jag virkar inte ofta, men vid genomgången av garnlagret hittade jag en härva som skrek virkade vantar åt mig när jag spann den. Eftersom jag inte virkar har den sedan blivit liggande. Tills nu. Nu ska det bli. De växer faktiskt förvånansvärt fort.

Och så läser jag lite. Det har blivit en massa nya bokinköp i sommar. Många trevliga böcker och DVD-filmer. Vad det lider så kanske det dyker upp någon recension.

Vad ägnar ni er söndag åt?

Mera spunnet

Aug 132011

Min ambition att rensa upp bland gamla projekt går framåt. På stickfronten är det så gott som klart, och jag har övergått till mina gamla spinnprojekt. Senast färdiga är 200 gram merino. Merino är på intet sätt någon favoritfiber att spinna. Jag tycker att merino känns ganska tråkigt och dött. Dessutom noppar gärna det färdiga resultatet, om man inte spinner och tvinnar ganska hårt. Men hursomhelt, påbörjat projekt bör ju avlutas och här är resultatet.

Röd och grå merino från Spinspiration

2-trådig

210 gram, 624 meter

WPI: ca 14

Spunnet på Majacraft Rose, Utväxling 1:12,7

Lite roligt är att härvorna blev precis lika stora. Det är på metern lika mycket garn i dem. Att ha en liten tråd att jämför med när man spinner hjälper helt klart för att hålla jämn tjocklek på garnet.

Jag påbörjade det här projektet för över ett år sedan, efter att jag hade varit på kurs i flerfärgsstickning. Tanken var att sticka en mössa i två färger, och den planen kvarstår. Frågan är bara vilket mönster det ska bli. Tills jag har kommit på det åker garnet in i garnskåpet, och jag kastar mig över nästa oavslutade projekt.

Spinnargille i det gröna

Aug 042011

Sommartid bjuder enligt traditionen på spinnargille hemma hos Åsa i Skuttunge. I år var vädret så fint att vi kunde sitta ute i gröngräset och karda, spinna och äta gott fika hela dagen. En mycket trevlig dag. Tack Åsa!

Värdinnan själv spann isländsk ull på sin spinnrock.

Åsa och Tina med sländorna i högsta hugg.

Innan man kan spinna måste man karda. I alla fall om man inte är lika lat som mig och köper färdigpreparerade fibrer.

Maria spann på sin nya, fina spinnrock.

Maria hade just köpt en ny spinnrock, en Schacht Sidekick, som jag fick prova. Den var lite speciell, med hjulet på ”fel” håll, och gick att packa ihop till bara ett litet platt paket. Den verkade mycket trevlig, och jag blev alldeles sugen på att skaffa en spinnrock till. Visst behöver man en resespinnrock också?

Spinnerier

Jul 162011

Jag fortsätter att spinna, i alla fall lite de flesta dagar. Jag hade ju tänkt att jag skulle spinna UFO:n, men det var ju inte så kul. De projekt jag har på gång är mest evighetsprojekt med tunt garn och inte allt för inspirerande, även om jag tror att det blir bra när det blir färdigt. Så jag har övergivit dem i alla fall tillfälligt. Istället har jag börjar spinna på min älgslända, som bara satt där i skåpet och skrek att den ville bli spunnen på.

Ullen är från Spinspirations fiberklubb. Det är isländsk ull i färgen tequila sunrise. Inte direkt mina färger, men jag blir i alla fall glad. För ovanlighetens skull så har jag inget riktigt mål med spinnandet. Ullen talade om för mig att den vill bli ett iPad-fodral tillsammans med en annan ull i liknande färgställning som jag har i skåpet. Men jag har ingen iPad, så jag vete tusan vad jag skall göra av den istället.

Tour de Fleece

Jul 112011

Sommaren går fort och tiden bara springer ifrån mig. Det är nu över en vecka sedan Tour de France och därmed Tour de Fleece började. Jag funderade länge innan touren vad jag skulle spinna i år. Förra året spann jag massor, och jag visste att jag inte skulle ha varken tid eller lust att spinna lika mycket i år, men bestämde mig för att i alla fall spinna varje dag och att beta av lite gamla projekt jag har liggande. Det sprack nästan från start. Jag har inte hunnit spinna varje dag. Men jag har i alla fall fått till några timmar vid spinnrocken, vilket är betydligt mer än jag har spunnit på länge.

Jag började med att spinna upp den ull jag kardade på förra sommarens kardgille. Den har legat i en låda i klädkammaren och tagit plats sedan dess, och jag tyckte att det var på tiden att göra garn av den. För ovanlighetens skull har jag spunnit helt utan ett syfte, annat än att spinna upp ullen, men jag skall nog hitta god användning för det här garnet också vad det lider. Normalt sett köper jag topsband och spinner av, men som omväxling så har det faktiskt varit trevligt att göra hela processen, från en hög smutsig ull direkt från fåret och till färdigt garn.

Finull

75 gram

210 meter

Just nu håller jag på och spinner en härligt röd merino till en mössa. Ett projekt som påbörjades för bra länge sedan och som har legat i träda sedan dess. Jag tror att det kan bli riktigt bra, även om merino inte är en favoritfiber.

Även om jag inte spunnit mycket på senare tid så stickar jag i alla fall en hel del. Efter att ha rensat upp i UFO-högen har jag till min stora förvåning blivit en person som i princip bara stickar på ett projekt i taget. Det är inte så att jag har tappat lusten att påbörja nya saker. Jag ägnar allt för mycket tid åt att planera kommande projekt istället för att sticka på de jag har. Men jag uppskattar verkligen att få saker färdiga. Och det händer mycket oftare när jag inte börjar på nytt hela tiden. Pågående just nu är tröjan Green Gable, stickade i Cascade 220.

Tour de Fleece

Jul 122010

Tour de France har nu hållit på i en dryg vecka. Sedna jag började cykla själv tycker jag att det är roligt att titta på detta lite smått omänskliga spektakel, och jag har till min stora glädje äntligen fått Eurosport Player att fungera på min Mac, trots att det inte går enligt systemkraven. Så nu kan även jag, som inte har någon tv, titta.

I samband med cykeltävlingen så pågår på Ravelry också Tour de Fleece, som går ut på att man, samtidigt som cyklisterna cyklar en massa, ska spinna en massa. Jag är självklart med. Min målsättningar under touren är:

1. Att spinna varje dag
2. Att slutföra så många av mina pågående projekt som möjligt.
3. Att öva på långa drag. Detta genom att spinna upp 800 gram shetlandsull till en tröja.
4. Att försöka spinna en mile (1609 meter) garn på en dag.

Antagligen har jag tagit mig vatten över huvudet. En tredjedel av touren har redan gått, och det är inte troligt att jag kommer hinna klart det jag sagt. Jag har dock varit bortrest den senaste veckan och inte alls haft så mycket spinntid som jag skulle önska. Hittills har jag jobbat med att spinna på ett projekt på min tibetanska slända. Det är kamelull som jag spinner till ett tunt tvåtrådigt garn, som sedan skall användas till en spetssjal. Jag hade redan 50 gram spunna, och har nu jobbat mig igenom ungefär hälften av de resterande 50 grammen. Det tar tiiid… Och snart är det dags att tvinna. Jag vill helst göra även det på min tibetanska slända, men jag vet inte riktigt hur det skall gå till. Jag tycker att det är väldigt svårt att sätta fart på sländan åt andra hållet. Någon som har några tips?

Äldre inlägg

En liten låda full av ull

Ullprover