Mar 212007
 

Idag är det vårdgajämning. Jippie! Fast dagen har inte direkt varit så vårig här. Det har snöat och regnat om vartannat, och blåst så man knappt vågat gå ut. Men i alla fall. Det är ändå en härlig känsla att veta att från och med nu är det mer dag än natt. Jag älskar ljuset! Det är min allra största invändning mot vintern att det är så mörkt. Men inte nu längre alltså :) Denna stora dag har här hemma firats med våfflor med vispgrädde och hjortronsylt. Ja, jag vet att det inte är våffeldagen förrän på lördag, men vårdagjämning måste firas på något sätt. I mina ögon är det en dag mycket mer värd att firas än Marie bebådelsedag.

Min dag idag var tänkt att ägnas åt studier. Så blev det inte. Idag heller. Men jag har i alla fall varit duktig och strukturerat upp mitt liv lite, så att jag i alla fall vet vad det är jag borde göra. Även om jag nu inte gör det…
Istället har jag ägnat mig åt att tvätta lite ull, som nu ligger på tork. Tack Ingrid för tipset med salladsslungan. Den är ju nästan torr efter ett par varv med den. Men vad svårt det är att få ullen ordentligt ren! Både fett och smuts vill gärna sitta kvar. Men, skapligt ren är den i alla fall nu hoppas jag. Men är det någon som har något bra tips på hur man får bort all ingrodd smuts från topparna så tar jag tacksamt emot. Ett drygt jobb att tvätta all otvättad ull jag har kommer det då att bli. Dagens omgång var på ett hekto ungefär, och jag höll på i ett par timmar. Vill inte ens tänka efter hur lång tid det kommer att ta med resterande fyra kilo jag har som ligger och väntar.

Mitt katastrofala tvåändsstickade pannband blev faktiskt väldigt mycket bättre efter att ha legat utspänt. Nu viker sig kanterna inte alls, så det kanske inte behöver benämnas som katastrof längre. Det är nu överlämnat till min mor som har meddelat att det är varmt och skönt :)


Kvällarna används annars till min solkusten-tröja. Den är fortfarande lika tråkig att sticka, men kan nog bli riktigt bra när den väl är färdig. Bara jag får färgövergången upp vid raglan-minskningarna också att stämma. Jag börjar i alla fall se slutet nu. Har kommit strax över halvvägs på ärmarna nu. Snart, snart…

Mar 142007
 

Varför är det mycket roligare att sticka och spinna än att plugga? Varför lyckas jag alltid spara allt skolarbete jag har att göra till i sista stund, så att jag får jobba som en tok för hinna klart? Varför är jag inte utrustad med någon som helst självdiciplin? Det där är frågor jag har ställt mig många gånger, och efter att under senaste veckan pluggat som en tok för att komma ikapp, har jar väl lyckats hjälpligt med det. Men nu sitter jag här igen, utan att göra det jag borde.

Jag har rotat lite bland mina UFO:n och hittade ett tvåändsstickat pannband som var nästan klart. Tog tag i saken och gjorde det färdigt. Inte något av mina mer lyckade projekt kan jag väl säga… Kan väl mer sammanfattas med ordet ”katastrof”. Det enda positiva med det hela är väl att det inte längre är ett UFO, och att jag minskat den högen något. Så här ser det ut:

Kanterna på det vill inte ligga platt det minsta, utan viker in sig. Får se om det hjälper att spänna ut eländet, men jag tvivlar. Dessutom är det i största laget, redan innan det är använt och uttöjt. Jaja. Man kan ju inte lyckas med allt, och jag lärde mig ju i alla fall att tvåändssticka när jag gjorde det, det är ju alltid något.

Den sista delen av min bokbeställning från adlibris har äntligen kommit. Den inhöll boken Knitting in the old way av Pricilla Gibson-Roberts. Har hunnit läsa lite sen den kom i måndags, och vilken fantastisk bok. Jag är nu väldigt sugen på att sticka en tröja med hjälp av tipsen i den. Jag såg en väldigt snygg tröja när jag var på stan härom dagen. En sån där klassisk rutig, och jag blev hemskt insprerad på att göra något i den stilen. Så nu har jag suttit hemma och ritat varianter på rutor, och nog fastnat för mönstret på bilden till höger. Tror jag. Vi får väl se vad det blir av det. Ska jag sticka det blir det nog i en rundstickad variant, och då måste jag lära mig att våga klippa i mitt stickade. Blir nog måga provlappar innan jag ens kommer i närheten av att börja på någon tröja. Men nog kan jag se den framför mig. Röda rtor på en naturvit botten. Enfärgade armar och så röda muddar. Jag fortsätter att drömma, men först får det allt bli ett par UFO:n till.