Feb 112013
 

Sticklusten i ullådan har nu lyst med sin frånvaro i flera veckor. Det är ovant Jag brukar ju sticka jämt. Och jag saknar stickningen. Det är en ganska konstig känsla att sakna något som egentligen finns på en armslängds, men det är någonting som tar emot. Så det har inte blivit många maskor stickade.

I brist på sticklust har jag ägnat mig åt att städa och sortera i garn och ullagret. Det är ju inte brist på material som har orsakat sticktorkan i alla fall, för det finns en hel del att ta av. Nya lådor har inhandlats, och nu står garn och ull uppradat på hyllorna i klädkammaren. Ordning och reda är något jag tycker om, även om det inte alltid syns i mitt hem. Röra gör mig stressad.

En insikt har dock slagit mig när jag har plockat bland mina garner. Jag har väldigt många fina garner. Men många av dem är i en liten mängd, en mängd som inte räcker till något vettigt. Och många av dem är, även om de är väldigt fina, garner som jag inte kommer att vilja ha på mig när de väl är stickade. Det är fin färger som ändå är fel färger för mig, eller material som av någon anledning inte riktigt känns rätt.

När jag tittar i skåp och lådor inser jag hur väldigt mycket fint stickat jag har som jag aldrig använder. Ett och annat projekt är sådant som kunde ha blivit bra, men som av någon anledning inte riktigt blev som jag tänkte. Och helt fri från sådana projekt blir man väl aldrig – man kan inte lyckas med allt. Men de flesta, det är projekt som jag redan på förhand vetat att de inte skulle bli så bra. Projekt som jag har stickat bara för att göra av med det ena eller andra nystanet garn ur lagret, som jag stickat för att jag fått garnet i present eller projekt som är stickade i en färg jag älskar, men ser illamående ut när jag har på mig. Och att lägga tid på sådana projekt, vad är meningen med det? Stickning ska vara roligt, det ska inte göras bara för att använda upp ett visst garn som råkar ligga i skåpen. Och det ska också, tycker jag, ge ett resultat som jag vill använda. Eller, som passar utmärkt till någon annan, som jag vill ge den i present.

Med den insikten har jag börjat rensa i lagret. Alla garner och all ull som jag inte verkligen känner för, som jag inte kan se mig eller någon av mina närstående bära, ska bort. När de ligger där de ligger ger de mig bara dåligt samvete och stjäl energi. Och stickar jag av dem känner jag mig duktig för stunden, då utnyttjar jag ju sådant jag har köpt och minskar på mitt lager, men det innebär bara att jag lägger väldigt mycket tid på något som bara blir liggande. Att rensa är dock svårt när man som jag är något av en ekorre. Som tycker att ”det kan ju vara bra att ha någon gång”, om det mesta. Men lite har jag redan sålt, och jag håller på att fylla ytterligare en låda med sådant jag ska göra mig av med. Det är en process som antagligen kommer att ta en stund. Vissa beslut måste få mogna lite innan jag är redo att fatta dem.

Speciellt svårt tycker jag det är med alla mina handspunna garner. De har jag redan investerat så mycket tid och energi i. Det tar emot att göra sig av med dem. Och vem skulle vilja ha dem om jag försökte sälja dem? Men många av dem är i så små mängder att de inte räcker till annat än väldigt små projekt. Väldigt många är dessutom spunna av fiberklubbs-ull, vilken ofta är i helt fel färger för mig.  Fiberklubbar får det vara slut med nu. Det är fantastiskt att få fiberöverraskningar i brevlådan. Men antalet gånger det man packar upp ger en wow-känsla är ytterst få, och även om det mesta är fint så är det en försvinnande liten del som är färger jag skulle passa i om jag  tar dem på mig. För mig är det slöseri, även om jag kommer att sakna de där paketen.

Jag blir också lätt stressad av att ha för många projekt på gång samtidigt. Ihop med inventeringen av garnlagret ha jag även letat upp alla mina UFOn. Jag rensade väldigt hårt i den högen för ett par år sen, då jag ofta kunde ha över 20 pågående projekt. Och jämfört med det är de få idag, men jag hittade 8 pågående stickprojekt och 4 spinnprojekt. Och då har jag inte räknat sy- och broderiprojekten, som också är några stycken. Det är för många. Så nu börjar även projektet att göra klart sådant som har blivit liggande. Senast jag hade ordentligt rensning dog många projekt upprepningsdöden. Så blir det nog inte den här gången, för jag gillar det jag har på gång. Men jag ska försöka beta av dem, ett i taget.

På nästan alla stickbloggar jag läser börjar det nya året med en rad med nyårslöften. Jag är lite sent ute,  men jag tänkte sälla mig till den skaran. Fast nyårslöften är jag lite allergisk mot, så det får snarare bli målsättningar för året:

  • Jag ska minska mängden pågående projekt. Antingen ska de repas upp eller göras färdigt. 2-3 projekt av olika typer behöver jag ha på gång, men fler än så gör mig bara stressad.
  • När jag börjar sticka något ska jag fråga mig
    • Är det ett projekt som är roligt att sticka?
    • Passar det mig eller den som skall ha det i färg, modell och material?
      Är svaret nej på någon av dessa frågor – sticka något annat.
  • Jag ska köpa mindre garn och ull. Framförallt ska jag inte köpa enstaka nystan av något bara för att det är fint. Garn och ull skall köpas med ett projekt i åtanke, och helst inte förrän jag har tid att stickad det. Fina garner finns överallt, och de tar inte slut bara för att jag inte köper dem här och nu.
  • Jag ska göra mig av med allt garn och all ull som känns fel, och som aldrig kommer att bli något användbart för mig. Jag blir inte lycklig av drivor av garn i garderoben.
Sådär. Nu var det satt på pränt. Nu ska jag bara lyckas hålla det också, även när jag står där med en vacker härva i handen som skriker åt mig att ge den ett nytt hem.

 

Aug 222011
 

Jag har ägnat mig åt att sortera lite i mitt garnlager, och kom då att tänka på de mål jag satt upp för det här året. Kanske kunde vara dags för en liten avstämning. Hur går det egentligen?

Mitt första mål var att prioritera skolan framför hanteverkandet. Det går väl sådär. Det är fortfarande roligare att sticka och spinna än att plugga, och pluggmotivationen är i botten. Så det brukar sluta med panikplugg när tentan närmar sig. Inte helt bra. Men nu är det ny termin och skärpning!

Mina nästa mål hänger lite ihop. Jag gick med i utmaningen 12in2011, som går ut på att sticka 12 projekt med garn ur garnlagret. Här ligger jag lite efter. 5 projekt är klara, och ett ska bara fotograferas också så är det färdigt. Julis projekt var en tröja och den saknar ärmarna än så länge. Men året är inte slut än och jag har gott hopp om att hinna ifatt.

Sen skulle jag också hålla min budget när det gäller hantverk och minska mitt garnlager. Hålla budget går åt skogen. Jag satte en ganska stram budget, fattig student som jag är, och jag är inte i närheten av att hålla den. Det är för kul med hantverksprylar. Och jag är rädd att det är så illa att det inte hjälper om jag skär ner till noll resten av året, jag kommer överskrida målet ändå. Men nu blir det inköpsförbud, hur illa jag än tycker om sådant. Det är endast tillåtet med småkompletteringar om det behövs för att göra färdigt något. Reparera det som repareas kan :-P

Garnlager

En liten del av garn- och fiberlagret
 

Ihop med städningen av garnlagret så gick jag också igen om hur mycket garn och ull jag faktiskt har, och hur det har förändrat sig sen årskiftet. Jo, jag är lite galen… Det var lite deprimerande faktiskt. Jag trodde nog att jag hade hållit igen lite bättre på inköpen och gjort av med mer än jag köpt. Men resultatet blev att jag har 14,5 kg och 53,9 km garn, varav 3,2 kg och 7,7 km är handspunnet. Jag har också 9,7 kg fibrer. Det är en ökning med 0,5 kg och 1,6 km garn, varav det handspunna står för 900 meter, men i princip ingen vikt. Fiberlagret har minskat med 0,3 kg. Ökning istället för minskning alltså. För att se det från den ljusa sidan så behöver jag i alla fall inte lida brist på trevligt garn och trevliga fibrer trots inköpsstopp. Jag har.. :-)

Jag hade också målet att göra av med alla mina UFO:n, antingen gen om att repa upp eller att sticka klart. Det här målet har gått strålande. Kvar är ett par tvåändsstickade vantar som jag verken nänns repa upp eller orkar sticka klart just nu. Annars  är det klart! I alla fall på stickfronten. På spinnfronten finns det något kvar.

De sista målsättningarna jag hade var att hitta spinnlusten igen och att lära mig mer om vävning och sätta upp en ny väv i min vävstol. Spinnandet gick verkligen på sparlåga andra halvan av 2010, och även första halvan av 2011. Men de senaste månaderna har jag kommit igång, och jag är sugen på att spinna mest hela tiden. Lite mer tid tack. Så det målet tycker jag att jag har uppnått. På vävfronten är det sämre. Jag klippte ner min första väv strax innan jul. Den har jag vid närmare eftertanke inte visat upp här, men det ska jag ta och göra snart. Sedan dess har jag inte vävt något alls. Jag vet inte riktigt vad jag vill väva, och så är det ju lite omständligt att komma igång. Men jag tyckte det var roligt, så i höst kanske. Drömmer lite om att väva helt i handspunnet, men jag är nog för feg för att ha det som varp.

Lite blandat resultat alltså, men det mesta går sådär…