Årets första FO

jan 132009
 

Årets första projekt, en mössa, är färdigt! Det har den faktiskt varit färdigt i en hel vecka eller så, och jag har redan bloggat om den annorstädes. Men eftersom jag är så nöjd med resultatet tänkte jag att jag vill visa upp den här också. Det var en snabb stickning gjord på ett par kvällar bara. Pappa fick välja mönster och så stickade jag. Och så här fin blev han! 

Mönster: Armando Hat (ravelry)
Garn: Handspunnet. BFL i färgen Östersjön från Spinspirations månadsklubb november 2008. 3-trådigt.

Stickor: 5,5mm
Annars har jag på sistone stickat rätt så troget på mitt evighetsprojekt, Pi-filten. Jag har just gjort sista ökningsvarvet och nu har jag det näst intill oändliga 1150 maskor på stickan. Det tar lång tid att sticka ett varv nu. Det är inte så lätt att visa upp den här. Den är mest ett stort bylte. Men Molly visar snällt hur skönt det är att ligga i den medan matte stickar. Tyvärr är hon lite väl hjälpsam ibland, och Plötu lopi är lite för ömtåligt för katthjälp. 
Och så har jag fått en utmärkelse. Tack snälla Teskedsmamman för den.  

”Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar, ju mer utmärkelsen sprider sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!!”

Jag skickar utmärkelsen vidare till tre av de bloggar som inspirerar mig allra mest. Ulltopia, Garntrollet och Stickfrossa.

Höstvantar

okt 262008
 
Äntligen är tentaperioden över, och jag har haft en hel dag ledigt! I morgon kör de nya kurserna igång. Men mitt i all tentastress tog jag mig en heldag ledigt och pysslade bara med sådant jag tycker om. Det resulterade i ett par färdiga vantar.
Jag påbörjade de här vantarna för länge sedan. Förra vintern tror jag det var. Och som vanlig när det gäller mig och saker som ska tillverkas i par, så blev bara ena halvan av paret klar. Men så blev det höst igen, och jag har av någon anledning väldig brist på vantar. Så då var det bar att sticka färdigt den andra också. Fast det har varit ont om sticktid den här hösten så jag har fått frysa ett tag. Men nu är de i alla fall äntligen klara, och jag är väldigt nöjd.

Mönster: Vanalinn Gloves ur ”A Gathering of Lace”
Stickor: 2mm
Garn: Drops alpaca
Dessutom har jag lekt lite till med min fina spinnrock. Ulricha undrade var jag har köpt den. Det har jag gjort Designscape Art & Crafts. Jag velade länge, för egentligen ville jag handla från vår svenska återförsljare av Majacraft. Men när det trots den långa resan blev två tusenlappar billigare att handla från Nya Zealand kunde jag inte riktigt motivera för mina budget varför jag skulle handla i Sverige. Tyvärr.
Resultatet av lekstunden den här gången blev väl kanske inte riktigt som jag tänkt mig. Vi är inte riktigt överens än, Rosen och jag, men det går bättre och bättre. Vem var det egentligen som sa att det är lättare att tvinna på spinnrock än på slända? Jag håller i alla fall inte med..
Det är Avundsjuk från Spinspirations månadsklubb, som jag fick någongång i somras som nu har blivit garn.

Upprensning

sep 102008
 

Efter insikten av hur många stickprojekt jag har på gång har jag börjat rensa lite i den högen.
Först så har jag stickat färdigt min Baby Surprise Jacket. Jag är verkligen förtjust i mönstret. Man stickar och stickar på något oformligt stycket. Sen viker man lite och vips så har man en söt bebiskofta. Och det var ett perfekt mönster till mitt garn tycker jag. Väldigt nöjd med resultatet blev jag. Fast den är liten. Väldigt liten. Undrar om det finns så små bebisar.


Mönster: Elizabeth Zimmermann’s Baby Surprise jacket, Spun Out #1
Garn: Handspunnet av Spinspirations månadsklubb juni, corriedale i färgen ”glad”. Tretrådigt, kjedjetvinnat. Det gick åt ca 50 gram och 200 meter.
Stickor: 3mm

Därutöver har jag rensat bort ytterligare fyra projekt ur högen. På enklast tänkbara vis, genom att repa upp. Framför allt har jag repat upp min ”lurv-tröja”. Må denna hemska skapelse försvinna in i glömskan. Garnet ska jag skänka till min mors dagisbarn. Hoppas de får större glädje av det.
Sen har jag repat upp samtliga strumpor i högen. Jag gillar inte att sticka strumpor, och stickning ska vara roligt. Men det tog emot att repa upp Bayerische socks. De är nog de vackraste strumpor jag vet. Egentligen.
Så nu är det bara tio projekt kvar i högen. Det är ju nästan ingenting alls…

Men nu blir det nog en liten paus i UFO-stickandet. Jag har nämligen just hämtat ett stort paket som jag lär kunna sysselsätta mig med en god stund. Molly tycker att det är mins lika roligt som jag tycker och hjälper mig att packa upp.

Färdig!

aug 222008
 

Nu är OS-stickning nummer ett färdig. Jag är väldigt nöjd med resultatet. Och mycket imponerad av mig själv som stickat en tröja, om än med korta ärmar, på 13 dagar.

Mönster: Maude
Garn: JaggerSpun Zephyr Wool Silk 2/18, färgen Blueberry
Stickor: 3mm och 3,75mm

Något OS-projekt nummer två blir det däremot inte. Jag hinner, föga förvånande, inte. Men jag har i alla fall spunnit färdigt garnet till det, så jag får väl sticka nästa vecka istället. Det är ullen ”Glad” från Spinspirations månadsklubb som nu har blivit 380 meter tretrådigt garn. Och man blir verkligen glad av att se det . Det är en färg explosion!
Nu är OS-stickningen färdig. Jag är väldigt nöjd med resultatet.

Äntligen ett FO!

jul 142008
 

Jag har gjort färdigt något, för första gången på hur längs som helst känns det som. Jag är av någon konstig anledning väldigt mycket bättre på att påbörja projekt än att avsluta dem. Den här barnkoftan var mitt sällskap på föreläsningarna sista perioden innan sommaren, och där passade den jättebra. Men när det sen blev tentaperiod och sommarlov föll den i glömska med bara ett framstycke kvar. Det har jag nu tagit tag i och koftan är nu alldeles klar, och paketerad och ivägskickad till en lite tjej som snart fyller två år.



Mönster: Drops 14-27
Garn: Drops alpaca.
Stickor: 2,5
Storlek: 3-4 år, fast med lite tight stickfasthet så den är nog mer storlek 2-3 år.

Häromdagen landade månadens fibrer från Spinspirations månadsklubb i brevlådan. Härliga färger, även om det även den här gången är färger jag nog inte skulle ha valt själv. Jag har väldigt lätt att fastna i gamla vanor där jag bara stickar och spinner i samma färger, så det här att någon annan väljer färg åt mig är perfekt. Det tvingar mig att prova lite nytt. Och de här förgerna passar mig väldigt bra. Fibrerna är Grå Jacob, som jag aldrig har testat förut, och månadens färg kallas för ”Avundssjuk”. Den här ullen fullkomligt skrek åt mig när den ramlade ur kuvertet att den vill bli Mitered Mittens ur Elizabeth Zimmermans bok ”Knitter’s Almanac”. Vi får väl se om det kan bli verkligehet en dag.

Sticklov

mar 272008
 

Nu är det sådär länge sedan jag skrev igen. Jag har haft tentavecka, och när man som jag saknar självdiciplin så blir det till att sitta och plugga dygnet runt veckorna innan tentorna, istället för att ta det lite i taget under hela perioden. Att jag aldrig lär mig… Men nu är tentorna avklarade, och de gick nog ganska bra tror jag. Bara en hemtenta kvar, som jag skjuter på in i det sista. För det är ju så skönt med lov. Hade tänkt att jag skulle ha ett riktigt sticklov, men har inte riktigt hunnit med det så mycket som jag vill mellan alla påskkalas.

Man jag har i alla fall hunnit sticka färdigt en dragspelsbasker i handspunnet garn. Mitt första riktiga projekt i handspunnet, och det är en lite speciell känsla måste jag säga. Tyvärr blev den lite liten, men jag har letat upp de största tallrik jag kunde hitta och hoppas att lite hårdhänt blockning ska avhjälpa det problemet.

För övrigt så ägnar jag just nu lite tid åt att spinna. Jag började spinna grå merino på senaste spinnargillet, men sen blev den liggande. Jag tänkte att jag skulle göra ett försöka att av sluta det. Jag har saknat en halsduk hela vintern och det här garnet kan nog bli perfekt till en sådan. Även om behovet kanske inte är så stort längre, så blir det väl vinter igen.
Sländan är en otroligt vacker liten sak köpt från Butterfly girl design. Kanske inte den allra bästa slända jag har, men ögat måste ju får sitt också.

WWKIPD

jun 122007
 
Stickning i stadsparken i Oskarshamn. Bilden är hämtad ur Oskarshamns-Tidningen.

World Wide Knit In Public Day inföll i lördags. Här i Oskarshamn var vi ett tiotal som träffades stadsparken och stickade i ett par timmar. En skön dag i skuggan under träden blev det. En och annan kom förbi och tittade på vad vi höll på med och båda lokaltidningarna var där och gjorde reportage. På det stora hela en mycket lyckad dag.

Byltet jag har i knät är ett gammalt UFO jag hittade i ett hörn och som jag nu tänkte äntligen ska bli färdig. Det är en sjal stickad i Vivaldi och ett mönster från Garnstudio. Egentligen är jag inte längre så förtjust i varken garnet eller mönstret, men det vore ändå skönt att få den färdig, och kalla den FO istället för UFO. Och jag kan väl alltid hitta någon som vill ha den 🙂

Annars har jag på sistone stickat på min tröja från Solkustens spinnverkstad. Och tro det eller ej, men nu är den klar! Jag blev väldigt nöjd med resultatet. Raglanskärning sitter väldigt bra på mig och det här kan nog bli en favorittröja i vinter. Men fler blir det inte, för det är en av de tråkigaste stickningar jag gjort.

Ullmudd

maj 292007
 

När jag spinner brukar jag stoppa in ullen i tröjärmen för att den inte ska trassla in sig i garnet och vara allmänt i vägen. Men nu är det ju så varmt ute att långärmade tröjor med plats för ull i ärmarna inte riktigt lämpar sig för vädret. Detta löste jag genom att sticka en liten mudd att stoppa in ullen under istället. Den ser inte mycket ut för världen, men jag är ändå väldigt nöjd med den. Den fyller sin funktion, och det är det första jag har stickat i mitt eget handspunna garn. Det är dessutom ett av de allra första garnerna jag spann. Inte helt jämnt kanske, och en väldans massa tvist är det i det, men mycket känsla också!

Vårdagjämning

mar 212007
 

Idag är det vårdgajämning. Jippie! Fast dagen har inte direkt varit så vårig här. Det har snöat och regnat om vartannat, och blåst så man knappt vågat gå ut. Men i alla fall. Det är ändå en härlig känsla att veta att från och med nu är det mer dag än natt. Jag älskar ljuset! Det är min allra största invändning mot vintern att det är så mörkt. Men inte nu längre alltså 🙂 Denna stora dag har här hemma firats med våfflor med vispgrädde och hjortronsylt. Ja, jag vet att det inte är våffeldagen förrän på lördag, men vårdagjämning måste firas på något sätt. I mina ögon är det en dag mycket mer värd att firas än Marie bebådelsedag.

Min dag idag var tänkt att ägnas åt studier. Så blev det inte. Idag heller. Men jag har i alla fall varit duktig och strukturerat upp mitt liv lite, så att jag i alla fall vet vad det är jag borde göra. Även om jag nu inte gör det…
Istället har jag ägnat mig åt att tvätta lite ull, som nu ligger på tork. Tack Ingrid för tipset med salladsslungan. Den är ju nästan torr efter ett par varv med den. Men vad svårt det är att få ullen ordentligt ren! Både fett och smuts vill gärna sitta kvar. Men, skapligt ren är den i alla fall nu hoppas jag. Men är det någon som har något bra tips på hur man får bort all ingrodd smuts från topparna så tar jag tacksamt emot. Ett drygt jobb att tvätta all otvättad ull jag har kommer det då att bli. Dagens omgång var på ett hekto ungefär, och jag höll på i ett par timmar. Vill inte ens tänka efter hur lång tid det kommer att ta med resterande fyra kilo jag har som ligger och väntar.

Mitt katastrofala tvåändsstickade pannband blev faktiskt väldigt mycket bättre efter att ha legat utspänt. Nu viker sig kanterna inte alls, så det kanske inte behöver benämnas som katastrof längre. Det är nu överlämnat till min mor som har meddelat att det är varmt och skönt 🙂


Kvällarna används annars till min solkusten-tröja. Den är fortfarande lika tråkig att sticka, men kan nog bli riktigt bra när den väl är färdig. Bara jag får färgövergången upp vid raglan-minskningarna också att stämma. Jag börjar i alla fall se slutet nu. Har kommit strax över halvvägs på ärmarna nu. Snart, snart…

Pluggflykt…

mar 142007
 

Varför är det mycket roligare att sticka och spinna än att plugga? Varför lyckas jag alltid spara allt skolarbete jag har att göra till i sista stund, så att jag får jobba som en tok för hinna klart? Varför är jag inte utrustad med någon som helst självdiciplin? Det där är frågor jag har ställt mig många gånger, och efter att under senaste veckan pluggat som en tok för att komma ikapp, har jar väl lyckats hjälpligt med det. Men nu sitter jag här igen, utan att göra det jag borde.

Jag har rotat lite bland mina UFO:n och hittade ett tvåändsstickat pannband som var nästan klart. Tog tag i saken och gjorde det färdigt. Inte något av mina mer lyckade projekt kan jag väl säga… Kan väl mer sammanfattas med ordet ”katastrof”. Det enda positiva med det hela är väl att det inte längre är ett UFO, och att jag minskat den högen något. Så här ser det ut:

Kanterna på det vill inte ligga platt det minsta, utan viker in sig. Får se om det hjälper att spänna ut eländet, men jag tvivlar. Dessutom är det i största laget, redan innan det är använt och uttöjt. Jaja. Man kan ju inte lyckas med allt, och jag lärde mig ju i alla fall att tvåändssticka när jag gjorde det, det är ju alltid något.

Den sista delen av min bokbeställning från adlibris har äntligen kommit. Den inhöll boken Knitting in the old way av Pricilla Gibson-Roberts. Har hunnit läsa lite sen den kom i måndags, och vilken fantastisk bok. Jag är nu väldigt sugen på att sticka en tröja med hjälp av tipsen i den. Jag såg en väldigt snygg tröja när jag var på stan härom dagen. En sån där klassisk rutig, och jag blev hemskt insprerad på att göra något i den stilen. Så nu har jag suttit hemma och ritat varianter på rutor, och nog fastnat för mönstret på bilden till höger. Tror jag. Vi får väl se vad det blir av det. Ska jag sticka det blir det nog i en rundstickad variant, och då måste jag lära mig att våga klippa i mitt stickade. Blir nog måga provlappar innan jag ens kommer i närheten av att börja på någon tröja. Men nog kan jag se den framför mig. Röda rtor på en naturvit botten. Enfärgade armar och så röda muddar. Jag fortsätter att drömma, men först får det allt bli ett par UFO:n till.

 Äldre inlägg  Nya inlägg