Maj 302013
 

Det stickas inte så mycket här för tillfället. ”Det andra livet” har tagit över helt på sistone och jag bara pluggar. Men när jag inte stickar så har andra gjort det åt mig, och jag har ett nytt mönster färdigt att släppa ut i vida värden, efter teststickning och en tur till min ”tech editor”. Och om jag får säga så så är jag oförskämt nöjd med den här sjalen.

Malva är en enkel halvmåneformad sjal som ligger vackert över axlarna. Blommotivet längs kanten stickas med traditionella estniska maskor. Spetskanten stickas först, och sedan plockas maskor upp längs kanten. Överdelen stickas i slätstickning och sjalen formas med korta varv. Mönstret ger tre storleksalternativ, och jag har stickat den minsta.

Du kan köpa Malva för $5, aningen på Ravelry eller genom att klicka på knappen här nedan. Mönstret finns på både svenska och engelska.

Apr 132013
 

Nu har vår/sommar-nummret av webtidningen Twist Collective kommit ut. Och sällan har jag väl väntat så på en sticktidning som jag har gjort på den här, för jag har ett mönster med! Jag är så glad och så stolt! Det här är Alvinda!

(Foton: Jane Heller. Använda med tillstånd)

Jag ska berätta mer om den lite senare, men så länge kan ni väl kila över till Twist Collective och spana in min kofta och alla andra fina mönster som är med i det här numret.

Mar 102013
 

Ibland går det fort att avsluta ett projekt. För en liten stund sen såg mina Laika ut såhär…

En kvart senare såhär.

Det var kanske inte riktigt så jag tänkte när jag började, men när jag konstaterade att den inte skulle bli bra i storleken, och att jag dessutom antagligen tycker att den är för gles och genomskinlig, då var det lika bra. Och det blev ju i alla fall ett pågående projekt mindre.

Mar 052013
 

Nu är första UFO:t ur högen färdigt. Det är en tröja stickad i tweedgarn, en ull/silke-blandning. Jag är jättenöjd med resultatet. Den sitter bra och garnet är väldigt snyggt! Den var inte jättekul att sticka dock. Garnet är sådär torrt och lite hårt, som silkegarn kan vara, och det har varit lite av en kamp att sticka i det. Hade inte resultatet blivit så fint så hade jag nog gett upp för länge sedan. Men jag är glad att jag inte gjorde det, för den här tröjan tror jag att jag kommer att använda mycket. Det enda jag inte är fullt nöjd med med är att flätmönstret inte framträder så tydligt som jag skulle önska i den mörka färgen. Men det var jag ju medveten om när jag började, så jag får väl skylla mig själv.

Mönster: I heart Aran av Tanis Lavallee.
Garn: Kings Craig Lambs Wool/Silk Aran. 350 gram, 700m.
Stickor 4,5mm och 4 mm.
 

Den är till största delen stickad enligt mönstret. Jag har bytt ut sjalkragen mot en vanlig rund halsringning dock, eftersom jag tror att det klär mig betydligt bättre. Och så fick jag bredda ärmarna en hel del, eftersom mönstret tycks vara skrivet för någon med pinnsmala armar. Och det har inte jag. Just ärmar är något jag ofta måste modifiera för att det inte ska bli för smått.

Nu ska jag kasta mig in ett nytt UFO medan jag har ångan upp och innan den lilla djävulen på min axel övertalar mig om att det är en bättre idé att börja på något nytt.

Feb 252013
 

Då har rensningen börjat då. Och jag har redan stött på problem. Första färdiga är ett spinnprojekt. Det är här är Guld från Spinspirations fiberklubb, 50 % merino och 50 % angora, och mjukt som en dröm.

Merino/Angora, 2-trådigt.
Spunnet på charkan.
50 gram. 329 meter.
 

Jag tycker väldigt mycket om det här garnet. Gult är en färg jag är lite hemligt förälskad i. Dilemmat är att jag inte kan ha gult på mig. I varma gula färger ser jag sjuk ut. Det gör jag helt enkel i alla varma färger. Kalla nyanser av gult, som den här, är betydligt bättre, men jag blir väldigt, väldigt blek. Och det är ju inte så smickrande. Och i linje med de målsättningar jag skrev i förra inlägget så ska jag ju bara i fortsättningen sticka sådant som är både roligt att sticka och där resultatet blir något jag vill ha och kan använda. Och med det rök tanken att sticka en smal sjal av det här garnet. Det skulle bli väldigt fint, men den skulle bara bli liggande.

Nästa målsättning var att jag skulle göra mig av med allt garn som inte kändes helt rätt och som inte kan bli något användbart. I linje med det borde jag alltså göra mig av med det här garnet. Men jag tycker alldeles för mycket om det för att det ska vara ett alternativ.

Återstår bara att komma på vad det ska bli. Det är ju väldigt tunt och inte särskilt mycket, så det räcker ju inte till några stora projekt. Just nu är bästa idéen att använda det dubbelt och sticka en liten babymössa att lägga på lager. Men fler idéer och förslag på mönster tas tacksamt emot.

På stickfronten har jag hittills repar upp ett projekt, och rotat fram ett annat gammalt UFO ur gömmorna, som nu närmar sig färdigt. Och inte har jag börjat på något nytt. Jag känner mig riktigt duktig.

Feb 112013
 

Sticklusten i ullådan har nu lyst med sin frånvaro i flera veckor. Det är ovant Jag brukar ju sticka jämt. Och jag saknar stickningen. Det är en ganska konstig känsla att sakna något som egentligen finns på en armslängds, men det är någonting som tar emot. Så det har inte blivit många maskor stickade.

I brist på sticklust har jag ägnat mig åt att städa och sortera i garn och ullagret. Det är ju inte brist på material som har orsakat sticktorkan i alla fall, för det finns en hel del att ta av. Nya lådor har inhandlats, och nu står garn och ull uppradat på hyllorna i klädkammaren. Ordning och reda är något jag tycker om, även om det inte alltid syns i mitt hem. Röra gör mig stressad.

En insikt har dock slagit mig när jag har plockat bland mina garner. Jag har väldigt många fina garner. Men många av dem är i en liten mängd, en mängd som inte räcker till något vettigt. Och många av dem är, även om de är väldigt fina, garner som jag inte kommer att vilja ha på mig när de väl är stickade. Det är fin färger som ändå är fel färger för mig, eller material som av någon anledning inte riktigt känns rätt.

När jag tittar i skåp och lådor inser jag hur väldigt mycket fint stickat jag har som jag aldrig använder. Ett och annat projekt är sådant som kunde ha blivit bra, men som av någon anledning inte riktigt blev som jag tänkte. Och helt fri från sådana projekt blir man väl aldrig – man kan inte lyckas med allt. Men de flesta, det är projekt som jag redan på förhand vetat att de inte skulle bli så bra. Projekt som jag har stickat bara för att göra av med det ena eller andra nystanet garn ur lagret, som jag stickat för att jag fått garnet i present eller projekt som är stickade i en färg jag älskar, men ser illamående ut när jag har på mig. Och att lägga tid på sådana projekt, vad är meningen med det? Stickning ska vara roligt, det ska inte göras bara för att använda upp ett visst garn som råkar ligga i skåpen. Och det ska också, tycker jag, ge ett resultat som jag vill använda. Eller, som passar utmärkt till någon annan, som jag vill ge den i present.

Med den insikten har jag börjat rensa i lagret. Alla garner och all ull som jag inte verkligen känner för, som jag inte kan se mig eller någon av mina närstående bära, ska bort. När de ligger där de ligger ger de mig bara dåligt samvete och stjäl energi. Och stickar jag av dem känner jag mig duktig för stunden, då utnyttjar jag ju sådant jag har köpt och minskar på mitt lager, men det innebär bara att jag lägger väldigt mycket tid på något som bara blir liggande. Att rensa är dock svårt när man som jag är något av en ekorre. Som tycker att ”det kan ju vara bra att ha någon gång”, om det mesta. Men lite har jag redan sålt, och jag håller på att fylla ytterligare en låda med sådant jag ska göra mig av med. Det är en process som antagligen kommer att ta en stund. Vissa beslut måste få mogna lite innan jag är redo att fatta dem.

Speciellt svårt tycker jag det är med alla mina handspunna garner. De har jag redan investerat så mycket tid och energi i. Det tar emot att göra sig av med dem. Och vem skulle vilja ha dem om jag försökte sälja dem? Men många av dem är i så små mängder att de inte räcker till annat än väldigt små projekt. Väldigt många är dessutom spunna av fiberklubbs-ull, vilken ofta är i helt fel färger för mig.  Fiberklubbar får det vara slut med nu. Det är fantastiskt att få fiberöverraskningar i brevlådan. Men antalet gånger det man packar upp ger en wow-känsla är ytterst få, och även om det mesta är fint så är det en försvinnande liten del som är färger jag skulle passa i om jag  tar dem på mig. För mig är det slöseri, även om jag kommer att sakna de där paketen.

Jag blir också lätt stressad av att ha för många projekt på gång samtidigt. Ihop med inventeringen av garnlagret ha jag även letat upp alla mina UFOn. Jag rensade väldigt hårt i den högen för ett par år sen, då jag ofta kunde ha över 20 pågående projekt. Och jämfört med det är de få idag, men jag hittade 8 pågående stickprojekt och 4 spinnprojekt. Och då har jag inte räknat sy- och broderiprojekten, som också är några stycken. Det är för många. Så nu börjar även projektet att göra klart sådant som har blivit liggande. Senast jag hade ordentligt rensning dog många projekt upprepningsdöden. Så blir det nog inte den här gången, för jag gillar det jag har på gång. Men jag ska försöka beta av dem, ett i taget.

På nästan alla stickbloggar jag läser börjar det nya året med en rad med nyårslöften. Jag är lite sent ute,  men jag tänkte sälla mig till den skaran. Fast nyårslöften är jag lite allergisk mot, så det får snarare bli målsättningar för året:

  • Jag ska minska mängden pågående projekt. Antingen ska de repas upp eller göras färdigt. 2-3 projekt av olika typer behöver jag ha på gång, men fler än så gör mig bara stressad.
  • När jag börjar sticka något ska jag fråga mig
    • Är det ett projekt som är roligt att sticka?
    • Passar det mig eller den som skall ha det i färg, modell och material?
      Är svaret nej på någon av dessa frågor – sticka något annat.
  • Jag ska köpa mindre garn och ull. Framförallt ska jag inte köpa enstaka nystan av något bara för att det är fint. Garn och ull skall köpas med ett projekt i åtanke, och helst inte förrän jag har tid att stickad det. Fina garner finns överallt, och de tar inte slut bara för att jag inte köper dem här och nu.
  • Jag ska göra mig av med allt garn och all ull som känns fel, och som aldrig kommer att bli något användbart för mig. Jag blir inte lycklig av drivor av garn i garderoben.
Sådär. Nu var det satt på pränt. Nu ska jag bara lyckas hålla det också, även när jag står där med en vacker härva i handen som skriker åt mig att ge den ett nytt hem.

 

Dec 092012
 

Plötsligt blev det vinter! Jag tycker förvisso att det där med snö gör livet lite bökigt. Jag vill kunna cykla när jag ska någonstans, men är lite för feg för att trivas som cyklist i det här väglaget. Men det är fantastiskt vackert att titta på, och riktigt vinterväder är så mycket bättre än grått slabb. Och så får man ju anledning att använda alla sina fina stickade mössor och vantar. Och vad passar då bättre än ett nytt vantmönster?

Det här är Clytia. Inspirerade av vattennymfen Clytia i den grekiska mytologin, som på grund av olycklig kärlek förvandlades till en solros. Eller, så skulle det kunna ha varit. Sanningen är väl snarare att solrosmönstret kom först, och att namnet är en efterkonstruktion. Det där med att namnge sin mönster är ett elände. Men Clytia fick det bli i alla fall :)

De är stickade i Rauma finull, som är ett riktigt favoritgarn och som finns i en massa fina färger. Mer information här. Du kan köpa mönstret direkt här eller på Ravelry. Mönstret finns på svenska och engelska och kostar $5.

Annars är sticklusten inte på topp här får jag lov att erkänna. Jag har knappt stickat en maska de senaste veckorna. I ett försök att råda bot på det har jag köpt lite mera garn. Mer garn är alltid bra, eller hur?

Nu återstår bara att bestämma mig om jag ska börja sticka i de blå eller de rosa garnerna först. jag tycker att ton i ton är så fint!

Nov 212012
 

Det är lite siltje på stickfronten just nu. Det händer lite för mycket annat. Men lite nytt har jag i alla fall att visa er. Det är en ny mössa, som kom till i ett försök att använda garn ur garnlagret. Och resultatet blev riktigt bra tycker jag.

Jag har kallat den för Sirona och den är stickad i Jamiesson’s of Shetland Spindrift. Mer information hittar du här.

Du kan köpa mönstret direkt här eller via dess Ravelry-sida.

Mönstret kostar $5, och finns på svenska och engelska.

Och så kan jag ju passa på att visa upp den enda användbara bilden från fårhagen :)

Okt 012012
 

Under OS började jag sticka på ett par vantar, men jag blev inte riktigt färdig, utan de blev liggande utan tummar. Tummarna är alltid det tråkigaste att sticka på vantar tycker jag, och i sommarvärmen kändes det inte så akut med nya vantar. Nu, när regnet smattrar mot fönsterrutan och lönnarna lyser vacker röda och gula känns det mer mer aktuellt, och nu är vantarna klara.

Jag har kallat vantarna för Ranka, och de är stickade i Rauma Gammelserie. Mer information hittar du här.

Du kan köpa mönstret direkt här eller via deras Ravelry-sida.

Jag har också roat mig med att göra en ny layout till mina mönster. Det visade sig vara ett väldigt mycket större jobb än jag tänkte mig när jag började, men nu är det klar, och jag är väldigt nöjd med resultatet. Jag har även översatt dem och nu finns de både på svenska och engelska.

Pax

Aug 182012
 

Kors i taket, jag har något färdigt att visa. Jag bläddrade lite bakåt i bloggen och konstaterade att jag inte har visat något färdigt sen i april. Det är bra länge sen det. Men nu är det i alla fall dags. Det är min krokade sjal Pax som är färdig. Jag är riktigt nöjd med den, och tror att jag kommer att använda den mycket som halsduk i vinter. Jag gillar verkligen sådana här långsmala sjalar.

Jag vet dock inte om jag kan säga att jag har förälskat mig i tekniken att kroka. Jag föredrar helt klart mina stickor. Resultatet blev dock väldigt bra, framförallt efter lite hårdhänt blockning. Och eftersom jag väldigt gärna vill ha en Venus också, så blir det nog i alla fall ett krokat projekt till vad det lider.

Mönster: Pax, av Aoibhe Ni
Virknål: 5 mm
Garn: Handspunnet spetsgarn, 1 tråd merino och 1 tråd silke. 31 gram och 350 m.