Aug 092012
 

För en tid sen rensade jag upp ordentligt i min hög av UFO:n, och hade bara ett par projekt på gång samtidigt. Det är något som jag tyckte var väldigt skönt, då jag lätt blir lite stressad av att ha allt för många stickningar liggande. Nu börjar dock antalet projekt öka i raskt takt. Det är inte i närheten av så många som det var för något år sen, men bara de senaste veckorna har jag börjat på fyra nya utan att avsluta något, och fler tröjor ligger halvfärdiga i garderoben.

Det rosa handspunna garnet från förr inlägget håller på att förvandlas till en krokad slamsa, Pax. Kroka är en ny teknik för mig, bortsett från några tafatta försök för flera år sen. Då lade jag ner tekniken för att jag bara tyckte att det blev stumt och kompakt. Med en stor virknål och tunt spetsgarn är det en helt annan sak. Skirt kanske jag inte kan säga att det blir, men det blir i alla fall inte stabbigt.

Jag har också börjat på två par vantar. Det ena blir inte alls som jag tänkt mig, och de har tillfälligt hamnat i malpåse medan jag funderar på hur det ska åtgärdas, men det slutar troligast med att jag repar upp dem och lägger ner projektet helt. Det andra paret ser ut att bli mycket bättre.

Och så kände jag ett starkt behov av en väldigt enkel stickning utan krav på någon som helst tankeverksamhet, så häromdagen påbörjade jag en enkel randig kofta i några överblivna härvor Cascade 220. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar färgkombinationen, eller om det blir lite för mycket, men jag stickar på i alla fall. Slätstickning var nog precis vad jag behövde just nu, för jag har svårt att lägga den ifrån mig.

Apr 142012
 

Idag har jag varit på kurs. Jag är fortfarande alldeles glad och bubblig. Jag gillar verkligen att gå kurs. Inte nödvändigtvis för det jag lär mig på kursen. Det kan jag i de flesta fall lära mig på egen hand. Men lyxen att sitta koncentrerat en hel dag och pilla med något jag tycker är roligt, i trevligt sällskap och med en bra kursledare. Det är lycka det.

Dagens kurs handlade om att sticka estniska roositud-mönster. Det är en enkel teknik där man gör fina mönster genom att väva in en tråd mellan maskorna i stickningen, och jag tycker att resultatet blir väldigt vackert. Och Heléne är en fantstiskt trevlig och engagerad lärare.

Jag hade naturligtvis kameran med mig, och lika naturligt blev den liggande i väskan hela dagen. Jag var ju upptagen med att sticka. Så några bilder på hur trevligt vi hade det blev det inte. Men här är i alla fall resutatet av samtliga kursdeltagares vedermödor under dagen.

Och så min i närbild. Enligt mönstret skall det bli en halvvante. Jag funderar dock starkt på att göra en hel vante av det istället. Jag har inte riktigt förstått storheten med halvvantar.

Apr 122012
 

Color affection tog slut fort, och så satt jag där återigen utan något att sticka. Och så kan man ju inte ha det. Den här gången åtgärdades problemet med en djupdykning i garnlagret. Fram kom ett par nystan tunn, tunn kashmir som jag köpte billigt på syfestivalen för ett par år sedan. Även med dubbelt garn är det tunt. En Laika ska det bli är det tänkt. Det kommer att bli en kofta lätt och mjuk som ett litet moln.

Mar 272012
 

Lite nytt garn fick verkligen fart på stickningen igen. Så mycket fart att sjalen redan är färdig. Den var riktigt härlig att sticka. Jag är väldigt svag för rätstickning, och trots att jag är symetrifanatiker så gillar jag asymmetrin i det här mönster. Och alldeles lagom komplicerat för en hjärna som inte riktigt orkar tänka när de tär dags för soffa och stickning. En riktig mysstickning med andra ord. Och jag tycker att resultatet blev bra. Jag borde möjligen ha gjort kanten lite lösare än vad jag gjorde. Det tog emot lite mycket där i blockningen.

Jag stickade min sjal lite mindre än vad som står i mönstret, för jag vill kunna använda den som halsduk också, och jag tycker att den blev ganska lagom stor. Möjligen att den växte lite mer i blockningen än vad jag hade räknat med.

Mönster: Color Affection av Veera Välimäki
Garn: Drops alpaca, färgerna 9020, 7139 och 4305
Stickor: 3,5 mm
 

Nu är jag dock tillbaka i situationen att jag inte har något att sticka, och inte riktigt vet vad jag vill börja på. Det är en mycket ovan situation. Jag borde komma på att jag vill börja på något med garn från lagret, men det är ju så mycket lättare att få inspiration med nytt garn…

Mar 252012
 

Lite nytt garn fick fart på stickorna igen, och sjalen jag började på i måndags är nästan klar. Klara är också ett par virkade vantar. De har egentligen varit klara ett bra tag men jag tänkte att det skulle vara lite mer broderi på dem. Hursomhelst så har jag broderat, och broderat den här veckan. Och ingenting blir snyggt. Så till slut bestämde jag mig för att ta bort det mesta. Enkelt är ju fint.

Vantarna är virkade i ett handspunnet garn som består av 2 trådar wensleydale och en tråd silke. Det var ett sånt där garn som redan när jag spann det kändes ödesbestämt att bli ett par virkade vantar. Men eftersom jag inte är någon virkare direkt, så blev garnet liggande länge innan det blev verklighet. Nu är de i alla fall klara och jag tycker att de blev riktigt bra. De har en sån härlig tyngd i sig, och en fantastisk glans.

Mönster: Påhittat längs vägen
Garn: Handspunnen wensleydale/silke, 3-trådigt.
Virknål: 4 mm
Mar 202012
 

Det råder brist på inspiration i ull-lådan. De senaste veckorna har det inte blivit många maskor stickade, och trots att jag har ett helt skåp fullt med garn är det inget som lockar. Och det är så tråkigt, för jag saknar att sticka. Det är egentligen lite fascinerande att man kan sakna något som ju faktiskt finns vara en armslängd bort, men det för jag. För att råda bot på problemet tog jag en tur till Yll & Tyll och köpte lite nytt garn, som jag hoppas ska få fart på stickorna igen.

Tanken är att det här ska bli en Color Affection. Jag tycker att den är så fin. Och enkel rätstickning i fina färger är nog precis vad jag behöver. Hoppas jag.

Feb 212012
 

Jag har gjort ett nytt mönster. När Freja kom ut i Knitty började jag använda dem. Och jag älskar dem. Jag insåg dock snabbt att jag inte hade någon mössa som passade det minsta till vantarna. Så jag stickade mig en med liknande mönster som vantarna, och resultatet blev Vanadis. Jag är jättenöjd, och för en gångs skull har jag matchande mössa och vantar!


Vanadis är ett annat namn för kärleksgudinnan Freja, och jag valde det som namn till den här mössan för att visa att den hör ihop med vantarna. Samma men ändå olika. Konstruktionen är densamma som en klassisk shetlandsbasker, och mössan passar ett huvud med omkretsen 54-56 cm. Man kan dock lätt variera storleken genom att ändra stickfasthet.

Vanadsis stickas, precis som Freja, i ett ”fingering weight”-garn i två färger. Rauma Gammelserie och Rauma Finull är utmärkta garnval.

Mönstret är på engelska och kostar $5. Du kan köpa det antingen på Ravelry eller direkt här genom att klicka på  knappen ”buy now” här. Betalningen sker via PayPal, men det krävs inget paypal-konto utan det går bra att betala med ett vanligt kreditkort.

Feb 022012
 

Till att börja med vill jag tacka för all snälla kommentarer om Freja! Jag blir verkligen jätteglad.

Sen tycker jag att det börjar bli dags att visa upp årets första FO. Det blev en sjal, och den är stickad av garn ur garnlagret. Närmare bestämt är det resterna från min påfågelsjal. Garnet är väldigt mjukt och härligt, hälften ull och hälften silke, och jag är väldigt nöjd med sjalen. Jag började att sticka en annan sjal, med enkelt garn, och höll på att gå åt av tristess. Jag har insett att jag inte är så förtjust i att sticka i tunna spetsgarner längre. Så jag repade upp, och började sticka den här i dubbelt garn istället, och genast blev det mycket roligare.

Mönster: Aestlight Shawl av Gudrun Johnston
Stickor: 4 mm
Garn: Dubbelt JaggerSpun Zephyr i färgen juniper.

 

Mönstret var trevligt och lättstickat. Sjalen är stickad i tre delar, där man börjar med att sticka den rätstickade triangeln i mitten, från tippen och uppåt. Sedan plockar man upp maskor och stickar hålmönstret utåt, innan man till sist stickar uddkanten på tvären. Konstruktionen fick dock till följd att sjalens form såg rätt konstig ut när den var fördigstickad och jag fick blocka ganska hårdhänt för att få formen att vara en triangel. Därmed förlorade jag tyvärr lite av den härliga elasticiteten i rätstickningen. Man kan inte få allt.

Nästa projekt får nog bli att försöka ordna matchande mössa och vantar, för när jag skulle ut och fotografera så insåg jag återigen att jag har väldigt många mössor, vantar och sjalar, men väldigt få av dem passar ihop. Man kan ju tycka att som stickare har man alla chanser i världen att göra matchande saker, så man kan ju undra varför man inte gör det…

Och på tal om att fotografera så har det blivit ett problem nu när jag är ensam och inte lägre har någon fotograf att jaga ut att ta bilder i mängder på mig. Och foton på stickat blir ju så mycket roligare med modell än bara liggande platt. För att lösa problemet har jag införskaffat en fjärrkontroll till min kamera. Att fotografera sig själv visade sig dock att inte vara det lättaste. Det blev många vändor för att kontrollera att jag faktiskt hamnade i bilden och ändra inställningar på kameran. Och många bilder där jag råkat hugga av mig huvudet. För att inte tala om hur fantastisk fånig jag kände mig när jag stod där, ensam, och poserade framför kameran. Tur att det inte var så många andra som vågat sig ut i kylan idag, så jag fick vara ifred.

Jan 092012
 

Så var det dags att summera året som gått. Det har varit ett riktigt bra år hantverksmässigt. 19 stickprojekt blev färdigställda, varv 6 stycken är koftor eller tröjor. Det är mycket för att vara mig, så jag är väldigt nöjd med produktiviteten. Allt blev inte bra, men misslyckandena förtränger jag och fokuserar på det som är bra.

Favoritkoftan är Manu, som jag använder massor och trivs väldigt bra i.

Jag stickade också min första tröja i handspunnet garn. Vilken känsla. Tröjan blev lite i tigthaste laget, men å, vad jag älskar den!

Även julklappskoftan till mamma är jag väldigt nöjd med. Den blev alldeles perfekt!

Ett annat favoritprojekt är min selbuvantar. Använda varje dag med en temperatur under 10 grader sen de blev färdiga. Jag måste också hylla garnet, Rauma Gammelserie, som är suveränt till vantar. Det är otroligt slitstarkt. Trots den flitiga användningen syns det knappt att mina vantar är använda!

Och så stickade jag får!

Symaskinen kom fram under året, och för första gången sen högstadiet sydde jag mer än någon enstaka fåll. Ett par jeans blev det, som jag även hunnit slita ut under året.

Jag ägnade oändliga timmar åt att färga små, små garnsnuttar och gjorde mig en egen färgkarta med 123 färger.

Jag åkte till Tallinn och hittade en massa stickat.

Spinnandet var inte heller så aktivt under året. Det blev totalt bara knappa 7 hg garn spunnet. Men jag hade i alla fall roligt när jag spann dem. Jag påbörjade också Lilla spinnskolan som en inläggsserie här på bloggen, och fick en massa positiv respons på den. Den skall skrivas färdig under 2012.

Jag deltog i utmaningen 12in2011, där man skulle sticka 12 projekt med garn man redan har. Detta som ett led i att försöka minska mitt garnlager. Jag gick nästan i mål i utmaningen. Det fattas en liten broderad söm på vantarna som är projekt nummer 12. Garnlagret krympte dock inte så mycket, eftersom jag köpte lika mycket som jag stickade upp. Lite har jag dock sålt eller skänkt bort, och numera har jag 14 kg garn och 10 kg fibrer. Än har jag så jag klarar mig ett tag.

2011 var också året då jag publicerade mina första mönster! Slamsan Villemo

…och vantarna Jolnir mittens. Jag är mycket nöjd och stolt.

2011 var också året då jag blev fri från UFO:n. Och till min stora förvåning har jag lyckats hålla det så. Jag har numera bara enstaka projekt på gång i taget, och jag stormtrivs med det.

2012 då? Jag ska fortsätta att spinna och sticka och njuta av det. Målsättningen är att hitta en balans mellan vad jag tycker är roligt att sticka och vad jag tycker om att använda. Med tanke på garnlagrets storlek blir det även ytterligare ett år med utmaningen att sticka 12 projekt med garn jag redan har. Jag har också insett hur otroligt roligt jag tycker det är att skriva mönster, så förhoppningsvis kanske det kan bli ytterligare något sådant under året. Men mest av allt ska jag ha roligt!